Red.

Malmö Stad köper censur.

In demokrati, politiker, press, sanning och lögn, yttrandefrihet on 20 februari, 2010 at 18:34

Med tanke på den befolkningsmässiga och etniska härdsmälta som Malmö befinner sig i är det säkert många bland befolkningen som har åsikter om den förda politiken. Åtskilliga malmöiter är utan tvivel också kritiska, och det kan ju vara skönt för makthavarna att slippa höra. Men hur många malmöbor vet om att stadens styrande Socialdemokrater med Ilmar Reepalu i spetsen använder skattepengar för att tysta ner medborgarnas synpunkter på politiken?

Om det finns några intresserade malmöiter som vill följa upp stadens köp av censurtjänster från Interaktiv Säkerhet överlämnar jag stafettpinnen med varm hand. Att Sydsvenskan skulle göra det håller jag för osannolikt, men kanske skulle Skånskan vara intresserade?

Det här inlägget anknyter för övrigt lite till mitt förra inlägg om den nya (och mycket välkomna) sajten Tidningskommentarer, som startats för att släppa fram de läsarkommentarer som pressen inte vill se. Uppenbarligen finns det ett företag i Varberg som heter Interaktiv Säkerhet och som utför mycket av den censur som pressen vill ha. Bland uppdragsgivarna som köper censur finns de vanliga medieföretagen, men också Malmö Stad och Svenska Innebandyförbundet. Att Malmö gör det verkar logiskt, men vad inom innebandy som är så kontroversiellt att Innebandyförbundet känt sig tvingade att köpa utomstående censur undandrar sig min bedömning.

Hela historien med censuren av läsarnas kommentarer känns som början på ett svenskt Blackwater, fast än så länge utan automatkarbiner. När censuren blir outsourcad blir den också för de ansvariga möjlig att förneka eller ta avstånd från om det skulle bli uppståndelse över något censurbeslut. ”De agerande på eget initiativ”, eller ”Så var det inte tänkt”, kommer det att heta när gödseln slutligen hamnar i ventilationen.

Den svenska pressen utmärker sig i det här fallet återigen för en exempellös politisk feghet och kryperi för överheten. För övrigt de drag som kännetecknat den ända sedan presstödsfällan slog igen. Pressen har blivit maktens megafon i en grad som den tidigare aldrig varit. Var är du, Torgny Segerstedt, när vi behöver dig? Som gammal journalist skäms jag varje dag över att en hederlig yrkeskår, som behövdes i demokratiskt samhälle, reducerats till något som mest av allt liknar propagandasoldater. Jag lockades till journalistiken av folk som Woodward och Bernstein. Förebilderna för dagens journalister verkar närmast komma från det fallna Sovjetunionen.

PS. För den som vill veta mer om Blackwater (numera omdöpt till mindre belastade Xe) rekommenderas den utmärkta boken ”Blackwater – världens mäktigaste privatarmé” (44:- i pocket på Bokus) av Jeremy Scahill. Ett utmärkt journalistiskt arbete i den bästa amerikanska reportagetraditionen. DS.

Källa:
Fria Nyheter

Mera läsning:
Tidningskommentarer
Interaktiv Säkerhet
Torgny Segerstedt
Bob Woodward
Carl Bernstein
Censur i Sovjetunionen
Blackwater (Xe)

  1. Ja, man kan ju undra vad det är som Malmö stad ska censurera. Är det deras egen hemsida? Därmed infinner sig frågan om de har några kommentarsfält där. Har du någon aning?

    Visste inte att du var journalist. Kul att det finns en (du + en till, se nedan) som inte har samma åsikt som alla andra förtäckta journalister. Jag kallar dem förtäckta eftersom de egentligen bara är propagandister som har klätt ut sig till/utger sig för att vara journalister.

    I dettta sammanhang kan jag berätta att jag från säker källa vet att det kommer att ges ut en bok under våren som kommer att slå ned som en bomb i den svenska medievärlden. Den som väntar på något gott …

    Förresten, du har väl hört talas om detta?

    http://cavatus.wordpress.com/2010/02/19/undemocratic-state-subsidies/

    Du vill inte wallraffa?

  2. Beträffande Malmö Stad skulle jag tro att det blir svårt att få IS att berätta exakt vad deras uppdrag går ut på. Däremot kanske någon malmöit skulle kunna gräva hos Malmö Stad för att hitta något gammalt upphandlingspapper eller avtal med IS där det skulle kunna framgå. Chansen finns att någon byråkrat glömt att sekretessbelägga… Beträffande TU har jag sett det där och jag skulle gärna wallraffa om jag kunde, men jag har inte jobbat som journalist på många år. Vad jag ville beskriva i inlägget var de ideal eller förebilder som en gång fick mig att satsa på den banan och jämföra med de ideal som tycks råda idag. Det var varken lönen eller arbetstiderna som lockade, det kan jag lova. Däremot hade jag som ung en naiv dröm om pressen som folkets röst gentemot överheten. Nu när pressen istället blivit överhetens röst mot folket, brukar jag sällan avslöja att jag varit journalist. Som det ser ut idag tycker jag inte det är något att vara direkt stolt över, även om det var helt annorlunda när jag var aktiv. Beträffande boken ser jag fram emot en ”bomb”. Jag ska inte ens fråga…

  3. Tänkte fråga dig om en annan sak eftersom du är f d journalist. Du behöver inte lägga ut det här på bloggen om du inte vill, utan kan besvara mig på kommentarsfunktionen på min blogg. Det vore jag tacksam för.

    Jag undrar om du känner till det så mytomspunna Lilla Saltsjöbadsavtalet. Har fått information från min journalistbekant att ett möte har ägt rum, men inte mer. Vet du något mer om det?

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: