Red.

Fakta i nyheterna leder till främlingsfientlighet.

In demokrati, EU, lag & rätt, media, yttrandefrihet on 28 november, 2010 at 14:51

Arne Ruth, tidigare chefredaktör och chef för kulturredaktionen på Dagens Nyheter, har funderat lite på nyhetsmedia och främlingsfientlighet. Han har kommit fram till att ett alltför stort faktainnehåll i nyhetsrapporteringen leder till främlingsfientlighet.

Istället för den traditionella nyhetsrapporteringen som av hävd baserats på fakta; dvs att rapportera om vad som faktiskt  har inträffat, vill Arne Ruth se en ”tolkande journalistik som är väldigt personlig”.

Sanningen är inte bra.
Arne Ruth har, helt korrekt, insett att en sanningsenlig rapportering om problemen med den invandrade delen av befolkningen med all sannolikhet riskerar att göra svenskarna än mer tveksamma till det berättigade i deras vistelse i landet. Han har också insett att gammelmedias mörkläggning, verklighetsförvanskning och ibland rena lögner i dessa frågor inte längre fungerar som önskat. De alternativa nyhetskällorna på nätet, som exempelvis Politiskt Inkorrekt, läses av ett ständigt ökande antal svenskar som vill ha sina nyheter fria från förmynderi och vitpixling. Istället för att berätta som det är, till exempel att en muslimsk libanes vid namn Ahmad Akileh nyligen även i hovrätten dömts för att ha dödat en 78-årig svensk kvinna i ett bråk över en parkeringsplats i Landskrona, framhärdar gammelmedia i att dölja den unge våldsmannens namn och bild. Samtidigt hänger man (med namn och bild) utan att tveka ut svenskar som inte ens häktats, än mindre åtalats eller dömts för något brott.

”Tolkande journalistik” – mera lögner.
Så, enär Arne Ruths grundläggande analys stämmer rätt bra med bloggarens egen, missar Ruths idéer till åtgärder helt sitt mål. Istället för att uppmana gammelmedia till att hålla sig till sanningen, vill Arne Ruth se mer av ”tolkande journalistik”. Exakt vad denna ”tolkande journalistik” skulle bestå i är inte klart. Dock skulle den i alla fall delvis bestå av ”journalistik som ger oss alternativa bilder”, och framför allt utövas av ”journalister som avstår från att jaga nyheter i flock.” Att detta med ”alternativa bilder” redan tillämpas har kanske gått Ruth förbi. I fallet med den tidigare nämnde dubbelt dömde libanesen Akileh, till exempel, så ägnade sig en stor del av pressen dagarna efter dådet åt att i målande ordalag beskriva hur synd det var om gärningsmannen och hans familj nu när de råkat ut för detta. De kände sig till och med diskriminerade, fick vi veta. Hur 78-åriga Ingers make och livskamrat mådde struntade man i stort sett i.

Gränserna blir allt snävare.
Journalisternas flockmentalitet lär vi få leva med så länge kårens kunskaper och civilkurage stannar på den nivå den idag befinner sig. Utan kunnande kan man inte se annat är det flocken ser. Utan modet att gå emot strömmen, kommer flock- och megafonjournalistiken inte att försvinna. Denna kan endast ändras om journalister, liksom folk i allmänhet, tillåts tänka själva utan att bestraffas för det. Inget av detta tycks finnas på horisonten. Gränserna för vad som är tillåtet att säga och skriva blir allt snävare. Ett exempel är ändringen av den svenska grundlagen som röstades igenom härom dagen. Ett annat är de nya EU-bestämmelserna som träder i kraft idag.

Medie-Världen
Arne Ruth

Annonser
%d bloggare gillar detta: