Red.

Apropå så kallade ”ankarbarn”…

In "ensamkommande flyktingbarn", asylpolitik, flyktingar, svenskt nyspråk on 15 april, 2011 at 21:06

En idé apropå de i ständigt stigande antal ankommande så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen”. Dessa ”barn” (som i verkligheten ofta tycks vara unga män i 20-30-årsåldern) har också kallats ”ankarbarn” därför att de ofta verkar vara utsända av släkten för att fungera som ett sorts ankare i Sverige för att så småningom kunna få ta hit ”barnets” hela ”försvunna” familj.

Hela industrin runt de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen” tycks mig vara ett otäckt och osunt geschäft där alla tjänar grova pengar. Utom de svenska skattebetalarna förstås. Flyktingsmugglarna – en sorts DHL eller UPS fast för människor i stället för paket – tar enligt uppgift runt 10.000 US-dollar för att se till att en ung man från Somalia, Irak eller Afghanistan placeras på Migrationsverkets förstutrapp. Väl framme placeras ”barnet” i ett boende som drivs av något av alla de som svampar ur jorden uppväxande vårdföretagen, Attendo, Carema och allt vad de heter. Dessa får åtminstone 1.900 kronor per dag av våra skattepengar för att ta hand om ”barnen”. Det blir runt 60.000 kronor i månaden per ”barn”. Ett boende med trettio ”barn” drar alltså in runt 1,7 miljoner i månaden. Här finns det vinstmarginal. Flera av vårdbolagen ägs också av företag baserade i olika skatteparadis, där ägarna inte behöver betala ett öre i skatt till svenska staten.

När så ”barnen” fått sitt uppehållstillstånd går ansvaret för deras uppehälle över från staten till respektive kommun där de bor. Då ska kommunen betala Attendo, Carema eller vad de heter för barnens bostad (nyrenoverat ska det vara och utrustat med de senaste tv-spelen), mat (specialmat måste ofta till av religiösa skäl), skötare (personaltätheten på dessa boenden är ofta närmast 1:1 vilket våra pensionärer bara kan drömma om), godemän, skola (det är ingen lätt uppgift att anpassa analfabetiska nomader till ett modernt samhälle), fickpengar, utflyktsresor, badhusbesök, mm. Då är det ju inte längre statens skattepengar som går åt, men om du bor i en kommun som tar emot och försörjer ”ensamkommande flyktingbarn” kan du vara säker på att du är med och betalar vare sig du vill eller inte.

De enda som tjänar på den här geschäftet är vårdbolagen och naturligtvis ”barnen” och deras ”försvunna” familjer. Men så var ju avgiften till människosmugglaren en tämligen riskfri investering i hela familjens framtid.

För oss som betalar börjar notan nu svida ganska rejält. Om det tar runt sju år innan en invandrad kan finna egen försörjning, vilket det finns officiell statistik på, så kostar 2007 års kull på 1.264 ”ensamkommande” oss fortfarande minst 876 miljoner om året, de 1.510 från 2008 kostar oss strax över en miljard om året, de 2.250 från 2009 kostar 1,5 miljarder per år och de 2.393 från 2010 kostar 1,6 miljarder om året. På sju år kommer alltså endast dessa fyra årskullar på sammanlagt drygt 7.400 unga män att belasta statsbudgeten med nästan 36 miljarder kronor.

Men tillbaka till illustrationen. Den är tänkt att vara en liten protest mot slöseriet med skattepengar på försörjningen av ankarbarnen. Om du gillar den, så gå till Knappfabrikens site och rösta. Om den får tillräckligt många röster kommer den upp på Knappfabrikens förstasida. Gå dit och rösta nu!

Uppdatering
Nu på Knappfabrikens topplista!

  1. Skulle vilja ha författarens emailadress.
    Har några förslag att komman med.

  2. Hej, du kan skriva till

    kontakta_verkligheten@hotmail.com

    så kommer jag tillbaka så fort jag hinner.

  3. […] Om du gillar den, så gå till Knappfabriken och rösta. Här hittar du den tidigare knappen, ”Ankring förbjuden”. […]

  4. […] Ystad Allehanda igen Svenska Dagbladet ljuger nog lite SvT busar med sanningen Film om flyktingbarn Apropå ”ankarbarn”… Share this:FacebookTwitterStumbleUponRedditE-postLike this:GillaBli först att gilla denna post. […]

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: