Carema ”vill stå för något nytt”.

”…vi vill stå för något nytt i svensk äldreomsorg”. Det skriver Carema Cares VD Carl Gyllfors i en debattartikel i dagens DN. Och visst har han rätt. Carema står verkligen för något nytt i äldreomsorgen. 

Carl Gyllfors, VD Carema Care

Artikeln i DN (länk här under) är väl formulerad och i verkligheten förmodligen skriven av Prime PR, men visst står där mycket tänkvärt. Att citatet i DNs rubrik inte kan återfinnas i texten får DN stå för.

”…vi vill stå för något nytt i svensk äldreomsorg”. Jo, det låter. Men var det verkligen ett nytt lågvattenmärke man ville bli kända för? Eller som rekordhållare i cynism? Eller som affischnamn för liggsår och nerpissade blöjor? Gyllfors skriver vidare:

”Under den senaste tiden har det uppdagats brister i Carema Cares vård och omsorg som inte motsvarar vad vi har rätt att förvänta oss av omsorgen i Sverige. Det är oacceptabelt för den enskilde som drabbas, samtidigt är det enligt vår uppfattning inget strukturellt problem som beror på att vården drivs i privat regi.”

Jag skulle vilja påstå att de uppdagade bristerna tvärtom är ett mycket tydligt tecken på just ett strukturellt problem med privata vårdföretag. Ett privat företag har nämligen ett enda övergripande mål med verksamheten; att maximera sin vinst. Något annat vore emot alla ekonomiska naturlagar och alltså inte att vänta sig. Alla åtgärder företaget vidtar är således ägnade att främja detta vinstmål. Om företaget agerar inom vårdbranschen eller tillverkar doftgranar gör ingen skillnad. Ägare och investerare vill ha sin vinst.

Efter detta försök att blanda bort korten går Gyllfors över till att tycka synd om sig själv, och skriver:

”Ett mer allvarligt problem är att trovärdigheten för de privata vårdalternativen är ifrågasatt och en hel bransch står på spel.” 

Nej, Carl lille. Att vårdbranschen fått sin trovärdighet naggad i kanten är faktiskt inte ”ett mer allvarligt problem” än att gamla får ligga i sin egen urin eller sätts att dö framför tv:n därför att bolagets huvudintresse är att vårda sin vinst.

Jag hävdar fortfarande att vinstdrivande företag inte går att förena med en god och värdig behandling i äldrevården. Det blir problem så fort bolagens vinstintresse ställs emot den del av verksamheten man kan påverka. Man kan inte öka intäkterna genom att sälja mer, utan bara genom att producera billigare. Och billigare produktion betyder färre personal, sämre mat i mindre portioner, eftersatt städning och underhåll och snålande med material som blöjor och liknande. Det får inte finnas sådana inbyggda motstridiga intressen i en verksamhet som anförtrotts vården av försvarslösa människor. Och där ligger ansvaret hos våra politiker, främst hos högeralliansen.

Dagens Nyheter: ”Carema vill stå för…”
Resumé: ”…ett klipp för Prime”

Uppdatering
Gyllfors avgår (eller får sparken). I maj 2011 tog Carl Gyllfors över vd-posten. Efter tio månader lämnar han den. Tiden som VD för det skandalomsusade vårdföretaget ser han tillbaka på som tuff. I ett pressmeddelande lyder motiveringen till avhoppet ”en närmast omänsklig arbetsbelastning”. Dagens Nyheter

Uppdatering
Häromdagen slutade VDn Carl Gyllfors. Nu rullar nästa huvud efter alla vanvårdsskandalerna inom Carema. Det är marknads- och kommunikationschefen Daniel Stålbo som tar sin mats ur skolan. Vi läser detta i tidningen Resumé, som i sin tur snyltat på Dagens Industri. DI menar att det inte bara handlar om det pressade läget för Carema, utan även om ett större sparprogram som både Gyllfors och Stålbo ska ha varit emot. För någon vecka sedan rapporterade Resume däremot att Carema rekryterat en ny informationschef, Susanne Bodin, och en ny reklamchef, Anna Sebardt.