Red.

Reinfeldt och hatet mot SD.

In asylpolitik, demokrati, dhimmifiering, Fredrik Reinfeldt, invandring, islamisering, mångkultur, parallellkultur on 19 november, 2011 at 21:12

Bloggen har tidigare undrat över statsminister Fredrik Reinfeldts till synes oresonliga och ologiska avsky för Sverigedemokraterna och de 339.610 svenskar som röstade på partiet. Han har i många sammanhang visat en SD-fobi som inte känts riktigt rationell. Nu kan vi ha fått svaret.

Han bjuder själv på förklaringen i en intervju med Sydsvenska Dagbladet. ”Min farfars farfar var svart”, säger han till Sydsvenskans reporter. Den här delen av Reinfeldts bakgrund var visserligen känd sedan tidigare; ”Jag är en typisk svensk. Min farfarsfar var frukten av en romans mellan en färgad amerikansk cirkusartist och ett lettiskt hembiträde. Det är svenskt.” sa Fredrik Reinfeldt i sitt tal på Moderaternas stämma i Västerås 2009. Hur typiskt svenskt detta är kan diskuteras, men denna starka identifikation med sin etnicitet kan förklara en hel del av Reinfeldts agerande och uttalanden genom åren. Det ger också en resonansbotten till hans flera gånger visade avståndstagande från det svenska folket och allting som kan anses svenskt.

Mångkulturellt systemfel.
Att landets statsminister på detta sätt i första hand identifierar sig med en viss etnisk grupp och i andra hand med sin nationstillhörighet är problematiskt. Det sätter också med all önskvärd tydlighet strålkastarljuset på det övergripande systemfelet i doktrinen om det mångkulturella mångetniska samhället. Ett sådant samhälle bär inom sig fröet till sitt eget sönderfall och sin undergång. I ett multietniskt samhälle tenderar de olika folkgrupperna att gravitera åt olika håll och samhället kommer förr eller senare att splittras i sinsemellan rivaliserande grupper sorterade efter etniska, religiösa eller religio-politiska linjer.

Kravmaskinernas samhälle.
Ett multietniskt samhälle är till yttermera visso själva motsatsen till det goda folkhemmet; ett samhälle där det inte skulle finnas kelgrisar eller styvbarn och den grund på vilken Sverige ganska framgångsrikt byggdes fram till mitten av 70-talet. I det multietniska samhälle som den politiska, kulturella och mediala eliten strävat efter att bygga sedan dess kommer privilegier och eftergifter för en grupp alltid att utlösa krav på motsvarande privilegier från andra grupper som anser sig förfördelade. Det blir ett de lättkränktas och de professionella kravmaskinernas samhälle istället för ett samhälle där alla drar åt samma håll.

Irrationella beslut.
Att statsministern nu visat att hans hat mot SD och SDs väljare inte är politiskt motiverat och därmed på ett sätt rationellt, utan etniskt och emotionellt betingat är klargörande. Det är också klargörande att vi fått ett så utmärkt exempel på det multietniska samhällets svagheter. Det är däremot tragiskt att vi har en statsminister som i viktiga frågor baserar sina beslut på irrationella grunder. Och att samme statsminister sätter sin etnicitet och etniska grupp framför nationens bästa.

Fredrik Reinfeldt tar det personligt.
Han upplever av allt att döma Sverigedemokraternas blotta existens som en personlig förolämpning och en kränkning av hans person. Det faktum att 339.610 svenskar dessutom visat sig så otacksamma att de röstat på det parti Reinfeldt avskyr retar honom ännu mer, och det är här det börjar gå utför. En statsminister som låter personliga antipatier påverka, eller till och med avgöra, hur han utformar politiken och leder landet är naturligtvis en katastrof för vilken nation som helst.

Läs mer
Sydsvenskan: ”Statsministerns avsky mot SD
Avpixlat: ”Reinfeldt avskyr SD i Sydsvenskan
Julia Caesar: ”Khaddafisundromet
Tidigare inlägg: ”En liten man i för stor kostym
Tidigare inlägg: ”Är Fredrik Reinfeldt verkligen helt stabil

  1. Den mannen är farlig för Sverige. Värre än Palme.

  2. Instämmer. PURSVENSKEN.

  3. Tragisk läsning.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: