Dagens Nyheter skriver nästan ett helt uppslag om det ökande våldet på sjukhus och akutmottagningar. Utan att med ett enda ord antyda vilka etniska eller religio-politiska grupper som oftast ligger bakom detta våld.
Jag skrev för en tid sedan följande i en kommentar till en artikel på Avpixlat om det ökande våldet på våra sjukhus. Då föranlett av en artikel i Sydsvenskan…
”Jag tror inte det beror på antalet patienter, utan snarare på vilka patienterna är. På exempelvis akutmottagningarna tar man (helt riktigt) de svårast sjuka först. Om du har en stukad tumme och det kommer in en hjärtinfarkt eller en bilolycka då kommer du att få vänta lite till på din tur. Varje rimligt begåvad person med normal empatiförmåga inser att det måste vara så. Varje sådan person är också trygg i att han eller hon kommer att bli ompysslad så fort det rimligtvis går. Men detta förutsätter att man vuxit upp i och uppfostrats i västerländsk kultur där sådant tänkande är legio.
Personer som vuxit upp i andra kulturer, i synnerhet sådana som den arabisk/muslimska som premierar våldsamt och utagerande beteende, kan inte förstå att hjärtinfarkten måste få gå före den stukade tummen. Om så sker anser man att ens ära och prestige ifrågasatts eller skadats och att man måste försvara och återupprätta den. Det arabiska ordet för detta är ghira. Det anses önskvärt att ha mycket ghira, vilket i praktiken betyder att man är mycket snarstucken och omedelbart beredd att gripa till hot eller våld. Muhammed själv förklarade nämligen att han hade mycket ghira. (Sahih Bukari, Bok 62, kapitel 30.)
En person med mycket ghira kan svårligen fungera väl i ett samhälle byggt på samarbete, empati och ömsesidigt hänsynstagande. Den utagerande ses som en förlorare och en patetisk figur utan den önskvärda självkontrollen. Detta bidrar naturligtvis till att ytterligare spä på personens ghira eftersom han säkert känner att omgivningen tar avstånd.
Ghira är troligen en bidragande faktor när man talar om bristande integration. Få vill ha att göra med ghira-stinna personer. Däremot fungerar ghira säkert väl i klansamhällen som saknar övergripande samhällsväv eller samhällskontrakt, där självtäkt och brutalt agerande är nödvändigt för klanens anseende och därmed för överlevnaden.”
Verkligheten 