Jag vet att jag skrev om Julia Caesars söndagskrönika förra veckan. Jag vet att du kanske tycker jag är tjatig. Jag vet att du kanske redan läst JC idag. Men. Det kan finnas en liten chans att någon besökare här på Verkligheten ännu inte upptäckt Julia Caesar. Därför puffar jag för dagens krönika, ”Det onämnbara”. Läs den!
Här är ett litet smakprov. Läs det. Använd sedan länken här under för att läsa hela texten.
”Känner du dig lurad, blåst, bedragen när du tar del av svenska gammelmedia? Du känner rätt. Det är så här det brukar se ut när ett land är på väg mot totalitarism. Vi har sett det förut, vi känner igen det från östtyska DDR, från Sovjetväldet, från Maos Kina, Pol Pot´s ”Demokratiska Kampuchea” och Fidel Castros Kuba. Nyhetsförmedlingen fylls med betydelselösa trivialiteter som har till uppgift att dra uppmärksamheten från verkliga skeenden och invagga medborgarna i en lugnande dvala. Statsmakten hyllas som ett slags god förälder och ställs aldrig inför verkligt besvärliga frågor. När politiker intervjuas sker det underdånigt och i broderlig samförståndsanda. Viktiga fakta och samband mörkläggs. Bara en begränsad skara utvalda proffsdebattörer med i förväg godkända och förutsägbara åsikter får komma till tals på tidningarnas debattsidor och övriga debattfora. Det råder bedövande medial konsensus kring att fullständigt ignorera vad landets övriga befolkning på 99,99 procent tycker.”
