Red.

Archive for the ‘media’ Category

Mitt långfinger till den svenska pressen.

In asylpolitik, åsiktsregistrering, demokratur, desinformation, flyktingar, invandring, journalister, korruption, media, medlöpare, Norden, politisk korrekthet, press, sanning och lögn, Sverigedemokraterna, valet 2014, yttrandefrihet on 8 september, 2014 at 12:39

asylmottagande_2014

 

Klicka på bilden så får du se en större version.

I princip hela den svenska pressen har gjort en gemensam ansträngning för att försöka dölja vissa besvärande fakta beträffande asylinvandringen till Sverige och de övriga Nordiska länderna. Bilden ovan är en annons som Sverigedemokraterna gjort och som de försökt få publicera i den svenska pressen. Praktiskt taget samtliga tidningar har vägrat ta in annonsen. Är det för att redaktörerna tror att de olika ländernas migrationsmyndigheter ljuger om sina siffror? Eller är det för att fakta inte stämmer med den bild pressen vill förmedla till det sovande folket?

Jag publicerar annonsen på bloggen i hopp om att någon som inte sett den förut ska få ögonen på den och förhoppningsvis börja fundera över vilken roll den svenska pressen självsvåldigt har tagit sig. Pressen ska bevaka stat och myndigheter och stå på vanligt folks sida. Den svenska pressen, likt pressen i gamla Sovjetunionen och DDR, gör tyvärr tvärtom. Bevakar och uppfostrar vanligt folk för statens räkning.

Den svenska journalistkåren har förvandlat sig själva till en propagandistkår som springer maktens ärenden. De borde skämmas.

Annonser

Black dog day.

In asylpolitik, äldrevård, åsiktsregistrering, bombattentat, dhimmifiering, etnisk korruption, försvar, islamisering, jakt, journalister, korruption, kränkningsindustrin, kriminalitet, mänskliga rättigheter, mångkultur, media, nepotism, parallellkultur, politiker, politisk korrekthet, press, sjukvård, våldtäkter, vårdbolag, yttrandefrihet on 8 maj, 2014 at 11:43

Det är djupt olyckligt och tragiskt för oss svenskar att just Sverige av alla länder skulle utveckla ett eget unikt system för immigration och integration. Ett system som i stort sett enbart lockar till sig tredje världens mest svårintegrerade folkslag med stor eller mycket stor självförsörjningsresistens.

Detta är ett grundläggande systemfel, men det är extra tragiskt att makten och media totalt vägrar inse att det ens finns ett fel i systemet och att man till och med uppträder öppet fientligt gentemot de enstaka människor som dristar sig till att sakligt påpeka saken.

Sverige är på väg neråt i mätningar av välstånd och skolutbildning, försvar och sjukvård medan många u-länder visar stadigt bättre resultat. Vi närmar oss de länder varifrån vi skaffar flest migranter, främst Turkiet, men varken Irak, Afghanistan eller Somalia verkar vara utom räckhåll.

Sverige är inne i en nedåtgående spiral. En berg-och-dal-bana utan berg. Och eftersom det inte finns någon politisk vilja att ens se att det finns ett problem, ger jag inte Sverige särskilt många år till som i alla fall nominellt ett i-land. Den enda lösningen, som inte är en lösning utan mer ett sätt att fly undan problemet ännu några år, är att återgå till 1800-talsnivå. Köpa ett vedeldat torp med lite skog och mark, hugga sin ved, skjuta ett rådjur eller en fasan då och då, odla potatis, föda upp höns och får och i största möjliga utsträckning bara överleva sina sista år och skita i allt. Att flytta utomlands skulle kanske vara ett alternativ, men i princip alla världens länder har samma problem och där skulle det nog vara svårare att överleva.

Välkommen till det nya Sverige.

Tips för dig som vill beställa ut domar.

In åsiktsregistrering, demokratur, domstolar, journalister, korruption, kränkningsindustrin, kriminalitet, lag & rätt, mänskliga rättigheter, media, myndigheter, politisk korrekthet on 7 maj, 2014 at 13:57
Jag vidarebefordrar det här tipset för alla som inte tänkt på riskerna vid kontakter med det offentliga Sverige. Det är inte bara Expo och AFA som trålar efter namn och adresser på dissidenter. Jag misstänker att de får hjälp med tips på namn av politiskt korrekta tjänstemän och -kvinnor på myndigheter och kanslier.
x
Jag skrev en reflexion på publicering av domar och förundersökningar i en kommentar på dåvarande Sweden Confidential för rätt länge sedan, men det slog mig att det kanske skulle vara bra med en liten utbyggnad. Om du redan praktiserar säkert uppträdande i ditt umgänge med det offentliga Sverige eller om du tycker att mina idéer är bara trams så kan du sluta läsa här. Men om du känner att du vill höja säkerheten en aning kanske du kan ha nytta av dessa tips.
x
Sanningen satt på undantag
Jag är intresserad av verkligheten. Kanske inte helt otippat med tanke på bloggens namn. Verkligheten och sanningen om verkligheten är för mig så nära idealet man kan komma, men jag har efter hand märkt att just sanningen sorgligt ofta är satt på undantag i dagens Sverige. I synnerhet i de fora där man skulle kunna tro att sanningen var hållen i helgd, nämligen i media.
xxx
Våra domstolars beslut är en del av den svenska verkligheten. Tillsammans med polisens förundersökningsprotokoll finns här på billigt kopieringspapper en svensk verklighet avskalad allt fredagsmys, beskriven i all sin krassa tristess och med alla sina motbjudande detaljer. Att läsa om verkligheten innan den filtrerats genom media är ofta inte lätt, ibland rent vämjeligt. Om du inte har stark mage så ska du inte ens tänka på att begära ut papper från rätten.
x
Varning! En bild du sett kan du aldrig göra osedd. En text du läst kan du aldrig göra oläst. Att läsa domstolshandlingar, i synnerhet offentliga förundersökningar, kan komma att förändra din bild av Sverige för alltid.
x
Om du ändå beslutar dig för att begära ut någon dom ska du finna att dessa handlingar inte sällan ger en annan bild av den svenska verkligheten än den du får av media. Du får mer av verkligheten, skulle man kunna säga. Den bild myndigheter och media i många fall helst vill att du inte ska bry dig om att titta på.
x
Offentliga handlingar
Rättens handlingar är offentliga om de inte uttryckligen har belagts med sekretess. För att göra det behövs starka skäl och det händer inte särskilt ofta. Rätten kan alternativt besluta att vissa namn och personuppgifter på brottsoffer, gärningsmän eller vittnen inte ska offentliggöras, men som regel är allting offentligt och tillgängligt för vem som helst som begär att få ut papperen.
x
Det finns såvitt jag förstår heller inget som hindrar att man berättar om innehållet i domar för andra intresserade. Jag vet att Datainspektionen försökt skrämma Avpixlat från att driva Migileaks och det skulle förvåna mig om man inte just nu försöker hitta på något sätt att stoppa även spridning av vanliga tingsrätts- och hovrättsdomar. Dessa är ju inte sällan potentiellt förödande för myterna om fördelarna med det multikulturella samhälle vi lever i. Om svenska folket kom till insikt om vad som faktiskt händer i våra samhällen skulle det svenska politiska landskapet ändras för alltid. Men än så länge är sanningen inte helt förbjuden.
x
Du får vara anonym
Om du personligen går till rätten och begär ut offentliga handlingar är huvudregeln att personalen inte får kräva att du ska legitimera dig. Du behöver i regel inte ens berätta vad du heter. Det finns dock en risk att rätten kan fråga efter ditt namn och det är om domen innehåller känsliga uppgifter och man måste göra en sekretessbedömning. Om du inte bor på samma ort och inte kan resa dit, så blir det lite mer besvärligt. Då måste du be rätten skicka handlingarna per post eller e-post och då kommer rättens tjänstemän att registrera din epostadress och, om handlingarna ska skickas med vanlig post, även din vanliga adress. Detta kan vara problematiskt eftersom listan på vilka som begärt ut en viss handling också är offentlig och kan begäras ut av vem som helst, exempelvis personer som arbetar åt eller sympatiserar med Expo, omvittnat våldsbenägna ultravänsterorganisationer som AFA (AntiFascistisk Aktion) eller RF (Revolutionära Fronten). Det är ju en utmärkt källa till adresser på möjliga dissidenter, och det finns tecken som tyder på att Expo redan håller på med detta. Det Expo och Robert Aschberg närstående företaget Piscatus har som affärsidé att samla in och digitalt göra sökbart i princip alla offentliga handlingar i Sverige, inräknat domar från tingsrätter och hovrätter. Den Expo närstående ResearchGruppen arbetar också ständigt med att kartlägga och avslöja regimkritiker, vid flera tillfällen i samarbete med Bonnierägda tidningarna Expressen och Dagens Nyheter. Deras främsta metod misstänks vara dataintrång. Både AFA, RF, Piscatus och RG har eller har haft personalutbyte med Expo, vilket även åtminstone Expressen och SRs Dagens Eko haft.
x
Jag trodde aldrig jag skulle behöva skriva detta i Sverige, men om du vill beställa ut domar och annat behöver du ett falskt namn och en falsk adress, endera fysiskt eller elektroniskt. Den elektroniska är den lättaste att skaffa. Det finns en mängd internettjänster som erbjuder gratis e-post. Hotmail och G-mail är väl de två mest kända, men det finns flera andra. Så hitta på ett namn och skapa ett e-postkonto i detta namn. Om du vill vara ännu mer anonym kan du skapa flera olika e-postadresser och utnyttja möjligheterna att vidarebefordra e-post från det ena kontot till det andra. Ytterligare säkerhet får du om du använder en anonymiseringstjänst när du lägger upp och använder ditt nya e-postkonto. Skriv sedan till den aktuella Tingsrätten under ditt falska namn och begär ut de domar du vill ha. Logga sedan in på ditt falska e-postkonto och hämta hem dokumenten.
x
Byt namn då och då
Använd inte ditt falska namn för länge eller för ofta, det kan dra uppmärksamheten till sig precis som om du använt ditt riktiga. Byt namn då och då, och skapa nya epostkonton för dina alias. Det kostar inget och det lilla besväret är definitivt värt att stå ut med om man betänker konsekvenserna av att AFA får tag på din bostadsadress. Att brinna inne medan man sover känns inte som något lockande alternativ. Har du tillfällig svacka i fantasin, och inte orkar hitta på nya namn, kan du ta hjälp av PRV (Patent- och Registreringsverket) som har en namngenerator. Den är gjord för folk som funderar på att byta namn, men den fungerar lika bra för det här syftet. När du har kommit fram till ett lämpligt namn kan du som säkerhetsåtgärd kolla att det inte finns genom att till exempel göra en sökning på namnet på Eniro eller Ratsit.
x
Försök alltså alltid använda falskt namn och epost-adress när du begär ut domar. Och då menar jag inte namn av typen ”hingst87@hotmail.com” utan sådana som låter mer som riktiga namn, som till exempel ”thomas.richner@hotmail.com” eller liknande (Ratsit). Om vanlig post är enda alternativet, så fundera på om det ändå inte är värt resan till den ort där rätten är belägen. Ofta är det en centralort, och kanske kan du hitta på något annat ärende att uträtta när du ändå är där. Alternativet är att hyra en postbox, men sådana kostar pengar, och dessutom vill posten ha ditt namn och adress för att fakturera hyran. Så vitt jag vet kan man inte hyra postboxar anonymt mot kontant betalning i Sverige.
x
Du vill inte betala med kort hos tingsrätten
Om du vill ha ut en dom på papper och Tingsrätten måste kopiera upp ett exemplar till dig tar man ibland ut en avgift för kopieringen. Vill du fortsätta vara anonym är det en bra idé att ha kontanter på fickan för att betala så du inte tvingas använda ditt kontokort. Kortet avslöjar dig direkt och transaktionen sparas i systemet.
x
Innan du kontaktar rätten för att få ut handlingar är det bra om du har någorlunda klart för dig vad det är du vill ha. Rätten har skyldighet att hjälpa dig genom att söka i sina register, men ju mer du vet själv desto enklare blir det. Målnummer är naturligtvis allra bäst, men namn på någon av parterna, datum för dom eller beslut och typ av mål, t.ex brottsmål, skilsmässa eller äktenskapsförord hjälper också till.
x
Lexbase – enklare men dyrare
Numera finns också en annan möjlighet att få ut handlingar från rätten. Det är Lexbase, som återigen lanserats i något förändrad form. Lexbase har fått mycket kritik från samhällseliten, men det är inte olagligt att hämta uppgifter från domstolar och sälja dem vidare. (Det är ju till exempel vad tidigare nämnda Piscatus gör.) Tjänsten tycks enligt tidningsuppgifter dessutom vara en mycket god affär för ägarna, för under de tre dagar den första versionen låg uppe på nätet fick man enligt uppgift in en miljon kronor om dagen i avgifter. Detta för att ompaketera och sälja en råvara som i princip är gratis i anskaffning. Lexbase kostar för närvarande 59 kronor för basuppgifter. Vill man ladda ner den aktuella domen kostar det 29 kronor i tillägg.
x
Du kan inte vara anonym om du vill ha ut domar, om du måste betala med kort eller genom t ex PayPal. PayPal har ett något skamfilat rykte i yttrandefrihetssynpunkt, även om man mig veterligt ännu inte lämnat ut kontouppgifter till Expo/AFA/ResearchGruppen.
x

Tänk på ett land.

In åsiktsregistrering, demokrati, demokratur, diskriminering, islamisering, korruption, mänskliga rättigheter, media, politisk korrekthet on 22 november, 2013 at 10:37

”Demokratur betecknar ett samhälle som till ytan är, det vill säga nominellt, en demokrati, men som i praktiken saknar en reell och vidare omfattande yttrandefrihet, som saknar en möjlighet för dissiderande politiska grupper att föra sin talan på lika villkor, som saknar ett fullt ut rättssäkert rättsväsende (där lagar och regler tillämpas och appliceras olika beroende på vilket politiskt läger eller annat godtyckligt kollektiv man tillhör), där man riskerar att bli av med sitt jobb för sina åsikters skull, där man som dissiderande grupp riskerar att bli utsatt för politiskt våld av politiska motståndare (och där staten ser mellan fingrarna med detta). Ytterligare ett kännetecken för en demokratur är när lagarna som finns inte efterlevs (av staten själv).”

 

Wikipedia

Kommunerna ska tvingas hysa ”ensamkommande”.

In "ensamkommande flyktingbarn", asylpolitik, demokrati, desinformation, dhimmifiering, flyktingar, infiltration, invandring, islam, islamisering, media, Miljöpartiet, parallellkultur, politiker, politisk korrekthet, Tobias Billström on 20 september, 2013 at 10:42

Alliansregeringen har med hjälp av Miljöpartiet i Riksdagen drivit igenom en lagändring som innebär att landets kommuner nu kan tvingas att ta emot och försörja de så kallade ”ensamkommande flyktingbarn” som nu i allt större antal söker asyl i landet.

Av Sveriges 290 kommuner har hela 243 avtal med Migrationsverket om att ta emot ”ensamkommande flyktingbarn”. Men det räcker inte till. Enligt Migrationsverket har man ändå brist på bostäder för de runt 3.600 – 3.700 ”barn” som beräknas komma till Sverige per år fram till 2015. Hur de stackars 47 kommuner som ännu inte har gått med på att ta emot ”barnen”, men som nu ska tvingas till detta, ska kunna göra någon skillnad framgår inte.

Det är den insideraffärsmisstänkte migrationsministern Tobias Billström som drivit igenom lagen som nu ska träda i kraft den 1 januari 2014. Det blir en fin valårspresent till svenska folket. Man kan bara hoppas att de svenska väljarna minns tvångslagen när det blir dags att gå till val i september 2014.

Inom parentes tycks det numera ibland som om PK-media inte längre orkar upprätthålla lögnen om att de ”ensamkommande” är barn. Till och med annars så korrekta SR har valt att illustrera sin artikel om tvångslagen med en bild på ”ensamkommande” vars ålder man kanske skulle kunna diskutera.

Sk_barn

 

Det är lite skillnad mot den skärmdump jag tog i mars 2012 på P4 Västerbotten…

Ensamkommande, P4 Västerbotten

För övrigt vill jag återigen ställa frågan varför i himmelens namn det är så viktigt för Alliansen och Miljöpartiet att varje svensk by, ort och samhälle tvunget ska hysa dessa ”ensamkommande”, ett antal unga muslimska män i vapenför ålder som ganska väl skulle motsvara en skyttegrupp ur infanteriet.

baaaarn

 

 

 

6 juni 2013.

In antisemitism, asylpolitik, åsiktsregistrering, böneutrop, desinformation, dhimmifiering, diskriminering, etnisk korruption, flyktingar, invandring, islam, islamisering, journalister, kapitulation, korruption, kränkningsindustrin, kriminalitet, kvinnoförtryck, mångkultur, media, medlöpare, moskéer, nepotism, parallellkultur, politiker, politisk korrekthet, press, rasism, religion, ritualslakt, valet 2014, våldtäkter on 6 juni, 2013 at 00:01

Den sjätte juni borde vara en glädjens dag. En dag då vi gemensamt firar vårt land, vår nations landvinningar och tacksamt skänker en tanke till de generationer av förfäder som slitit och dött för att ta oss dit där vi är idag. Vi borde skänka dem vår tacksamhet över vår lycka att åtnjuta demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter, likhet inför lagen, likvärdiga möjligheter att skaffa oss utbildning och skaffa oss en utkomst.

Vi har mycket att tacka våra förfäder för, men när jag tänker tillbaka på allt detta idag blir jag uppfylld av sorg. När jag tänker på att alla dessa generationer kan ha slitit förgäves, brutit sina åkrar och kroppar och offrat sina liv i gruvor och osunda fabriker till ingen nytta uppfylls jag av förtvivlan. När jag tänker på hur samvetslösa och korrupta politiker på bara några tiotals år i det närmaste har sålt ut allt som åstadkommits under dessa mer än tusen slitsamma år vill jag nästan ge upp och stoppa bösspipan i munnen. När jag dessutom tänker på att jag själv med egen hand i val efter val under så lång har givit dessa politiker mitt stöd och uppmuntrat dem att fortsätta med sitt idoga förstörelsearbete kommer självföraktet som iskall dusch.

Men när jag idag läser om hur den svenska nationaldagen åter kidnappats och grovt förhånas av företrädare för den djupt folkfientliga mångkulturen förvandlas min förtvivlan till raseri. Jag vill slita flaggan ur deras händer och förvisa dem tillbaka till deras unkna hålor åtminstone denna enda dag. Jag vill slippa se representanter för världens mest osunda totalitära ideologi trampa på minnet av svenska demokrati- och jämställdhetskämpar åtminstone denna enda dag. Denna enda dag på året vill jag vara befriad från åsynen av förtryckta kvinnoslavar i svarta skynken och självgoda skatteförsörjda skäggiga män i klänning. Denna enda dag vill jag slippa få min näsa gnuggad i den mångkulturella dynghögen.

Är det för mycket begärt?

PS. Det här är samma inlägg som jag publicerade den 6 juni 2010, den 6 juni 2011 och den 6 juni 2012. Jag har fortfarande inte sett någon anledning att revidera min uppfattning om vår påtvingade nedstigning i helvetet, eftersom ingenting blivit bättre sedan dess, snarare tvärtom. I juni 2010 kunde jag se fram emot det kommande valet. Det gör jag även denna gång. Läs om vad som verkligen händer i Sverige och lägg din röst på Sveriges framtid 2014. DS.

Advokater kritiserar föreslagna ”Lex Schenström”.

In Beatrice Ask, demokrati, Fredrik Reinfeldt, lag & rätt, mänskliga rättigheter, media, politiker, press, yttrandefrihet on 25 mars, 2013 at 08:36

I en debattartikel i Dagens Nyheter idag den 25 mars 2013 uder rubriken ”Fotografers arbete kan kriminaliseras med ny lag” uttrycker två advokater, Ulf Isaksson och Erik Wassén, sina farhågor för att den av Alliansregeringen föreslagna lagen mot ”kränkande fotografering” kan användas för att lagföra och döma fotografer som avslöjar för makten generande förhållanden.

Detta är exakt vad bloggen redan framfört vida båda de tillfällen när Alliansen har försökt prångla igenom olika varianter på denna lag. En lag som egentligen inte har annat syfte än att strypa yttrandefriheten och möjligheterna att avslöja och kritisera politiker. De två advokaterna inleder sig artikel så här:

”Det moderatledda justitiedepartementet under Beatrice Ask arbetar stegvis med att krympa vad medborgarna får veta genom massmedierna.”

De fortsätter längre fram i texten:

[…]

”Avslöjanden präglas av att någon eller några, ofta viktiga personer i samhällsledande ställning, inte vill att uppgiften ska spridas. Det kan vara åt det enklare hållet, som när en statsminister snattar godis, eller mer brännande bilder. Med lite fantasi kan vi tänka oss en hög statlig chef i tjänst som samtidigt uppträder stupfull på en privat fest. Många av oss är gamla nog att minnas bilden på den solbadande fackbasen vid Arbetsgivareföreningens pool på solresa i den bojkottade fascistdiktaturen.”

[…]

”Mycket tyder på fortsatta moderata ansträngningar för att begränsa tryckfriheten. När justitieministern ifrågasätter om yttrandefriheten är avvägd på ett rimligt sätt mot andra intressen är det knappast mindre än ett uttryck för att friheten att yttra sig i press radio och tv ska minskas.”

Artikelns avslutas på följande sätt:

[…]

”Det förslag som nu presenterats för riksdagen begränsar grundläggande rättigheter till informationsfrihet och yttrandefrihet. Tio ledamöter i riksdagen bör kunna ta ett initiativ för att bordlägga frågan. Ett sådant beslut ger tid till den eftertanke som krävs för att riksdagen ska avvisa propositionen.”

Avslutningen är värd att tänka på. Man kan undra om det fanns tillräckligt många rättskaffens ledamöter i Riksdagen för att knuffa bort det här ytterst suspekta lagförslaget från Riksdagens bord.

Dagens Nyheter

Vad vi tidigare skrivit om förslaget:
Nu kommer den – lagen som ska rädda Reinfeldt från nya Schenström-skandaler.
Reinfeldt ger sig inte. Nytt försök att få igenom en lag mot pinsamma avslöjanden.

Internationella kvinnodagen 2013.

In dhimmifiering, diskriminering, Internationellt, invandring, islam, islamisering, journalister, Kvinnodagen, kvinnoförtryck, mänskliga rättigheter, media, medlöpare, parallellkultur, politiker, politisk korrekthet, religion on 8 mars, 2013 at 19:12

Idag, på internationella kvinnodagen, vill vi återigen passa på att uppmärksamma världens största organiserade kvinnoförtryck – islam. Islam förtrycker runt en halv miljard kvinnor i alla åldrar. Det är fem hundra miljoner kvinnor som skulle ha ett bättre liv om de slapp leva under islam och sharia.

För att inte Gudrun Schyman och alla andra i den självproklamerade så kallade feministiska rörelsen ska känna sig bortglömda på internationella kvinnodagen så ska vi uppmärksamma även dem. Vi ska närmare bestämt sätta fingret på deras hyckleri. Schyman och kompani kallar sig förkämpar för kvinnors lika rättigheter, men i själva verket blundar de för detta världens värsta kvinnoförtryck.

Kanske är det rädsla för att kallas islamofober eller rasister som får feministerna att välja bort islams kvinnor. Kanske bryr de sig helt enkelt inte. Oavsett anledning så tycker jag att de borde ta tillfället denna dag att skämmas riktigt ordentligt.

Tidigare publicerat den 8 mars 2011 och 8 mars 2012, men eftersom situationen för islams kvinnor inte har förbättrats sedan dess så upprepar jag inlägget. 
 

10 procent illegala i polisens kontroller.

In asylpolitik, desinformation, flyktingar, invandring, journalister, lag & rätt, media, press, sanning och lögn on 25 februari, 2013 at 16:39

”Hög felmarginal när polisen jagar papperslösa”, skriver Dagens Nyheter idag, och fortsätter med att återge ett TT-telegram där det avslöjas att drygt nio av tio personer som polisen id-kontrollerat i Stockholms län i februari i sökandet efter papperslösa hade rätt att vistas i Sverige. DN menar att detta är en hög felprocent. Jag skulle påstå motsatsen.

Enligt officiella siffror så antar myndigheterna att det finns upp till 50.000 personer som vistas illegalt i Sverige. Det kan vara folk som fått avslag på sin asylansökan i alla instanser och valt att gå under jorden, eller så har de aldrig brytt sig om att söka asyl utan bara rest in under radarn. Ingen vet naturligtvis säkert hur många som egentligen befinner sig i landet illegalt, vilket är naturligt eftersom det ligger helt i sakens natur.

Att en av tio som kontrolleras visar sig vara illegal marknadsför DN som en hög felmarginal. Jag skulle vilja säga att tio procent är en oväntat hög träffprocent. Större än man kunde väntat sig med tanke på relationen mellan befolkningens storlek och det uppgivna antalet illegala. Om Stockholmspolisens träffprocent skulle gälla för riket som helhet skulle det innebära att vi hyser uppåt 200.000 illegala utlänningar jämfört med uppgivna 50.000. Om istället det officiellt antagna antalet illegala är riktigt så borde man i ett stickprov likt polisens i Stockholm få kanske två och en halv procent träffar istället för tio. Det är en stor skillnad, och som vanligt är jag mer benägen att tro på verkligheten än på uppskattningar.

Nu är det naturligtvis sannolikt, eller kanske till och med troligt, att antalet illegala är större i städer som Stockholm, Malmö, Södertälje och Göteborg än det är ute i landet, men att skillnaden skulle vara så stor hade jag inte trott.

Polisens REVA-projekt, som på många sätt kan liknas vid en marknadsundersökning, kan ha visat sig ge en värdefull indikation på att antalet illegala är någonstans i närheten av fyra gånger större än vad myndigheterna vill att vi ska tro, eller veta om. Det är kanske därför kritiken mot polisens arbete är så högljudd; och det är kanske därför Metro, TT och DN anstränger sig så för att förvilla begreppen med sin vinkling. Här ligger kanske en lögn som riskerar att bli avslöjad.

Magsurt, Mazetti!

In desinformation, journalister, Katarina Mazetti, Lars Hedegaard, media, press, sanning och lögn on 13 februari, 2013 at 22:55

Uppdaterat!

Läser i Journalistens nätupplaga att Katarina Mazetti i en artikel under rubriken ”Hur ägd är journalistkåren?” ifrågasätter om Lars Hedegaard verkligen utsatts för ett mordförsök i sin port häromdagen. Kanske, verkar Mazetti mena, har han hittat på hela historien för att sälja mer tidningar.

Nu saknas visserligen ännu många detaljer i rapporteringen av Hedegaard-fallet, men hennes ifrågasättande känns mest polemiskt och ganska magsurt.

Att det förekommit ett attentatsförsök torde vara ganska lätt att verifiera genom att lokalisera det kulhål som borde finnas i väggen eller taket bakom den plats där Hedegaard påstår sig ha blivit beskjuten. Förekomsten av ett sådant kulhål, kanske med någorlunda intakt inbäddad kula, skulle utgöra ett tämligen starkt bevis för att en skottlossning verkligen ägt rum. Om skytten använt en pistol, vilket verkar sannolikt med tanke på att vapnet fick eldavbrott efter första skottet (slitet vapen, eftersatt vapenvård, felaktig ammunition till vapentypen), borde det även finnas en patronhylsa någonstans i porten eller utanför.

Det är först när varken kulhål, kula eller hylsa gått att finna man möjligen kan fundera på att ifrågasätta Hedegaards berättelse. Och inte ens då kan man utesluta att skytten använt en revolver och att kulan som missade Hedegaard flugit ut genom exempelvis ett tillfälligtvis öppet fönster och att ammunitionen var så ålderstigen och defekt att de följande skotten klickade av den orsaken.

Mazettis text gör inget för att föra diskussionen om det politiskt/religiöst motiverade våldet framåt, men hon får i alla fall mig att inse att jag faktiskt inte sett ett enda bevis för att Mazetti själv verkligen blivit utsatt för det ”näthat” hon påstår. Kanske har hon hittat på hela historien för att skaffa lite sympatipoäng och bättre cred i PK-kretsar.

Journalisten

Uppdatering.
Danska TV2 har publicerat en bild som sägs föreställa hålet av den kula som skulle ha ändat Lars Hedegaards liv om den inte missat. En granne ska också, fortfarande enligt danska TV2, ha berättat att själva kulan ska ha legat på golvet efter skottet. Ska vi gissa på en projektil i kaliber .22? TV2

%d bloggare gillar detta: