Red.

Archive for the ‘skolan’ Category

Är Rådén och Bali verkligen seriösa?

In "ensamkommande flyktingbarn", asylpolitik, äldrevård, desinformation, islamisering, korruption, kriminalitet, parallellkultur, politiker, sanning och lögn, sjukvård, skolan on 23 mars, 2012 at 23:59

Solnamoderaterna Lars Rådén och Hanif Bali har skrivit en bitvis förvirrad debattartikel i Aftonbladet där de kräver att landets samtliga kommuner ska ta sitt ansvar i försörjningen av de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen”. Men artikeln innehåller flera olyckliga inkonsekvenser som förtjänar att uppmärksammas. Plus naturligtvis att Aftonbladet återigen misslyckats med att fånga ett trovärdigt ”flyktingbarn” på bild.

Är detta det bästa som Aftonbladet kan komma med i genren flyktingbarn? Är debattinlägget det bästa Moderaterna kan åstadkomma? 

Rådén & Bali förklarar först att deras Solna ”är en av sex kommuner i landet som ansvarar för att omedelbart ta hand om flyktingbarn när de kommer till Sverige” och att de är ”glada över att få ta emot så många flyktingbarn.” Denna glädje tycks emellertid vara lättflyktig, för den förbyts redan i nästa mening i bekymrade toner när de skriver att det samtidigt är ”ett problem att så många andra kommuner inte vill ta samma ansvar.” Från glädje till problem på mindre än en sekund alltså, och man kan inte låta bli att undra hur det egentligen är ställt i Solna. Är man glada över att berikas med dessa ”barn”, eller är dessa unga muslimska män ett problem?

Rådén & Bali beklagar sig därefter över att på grund av att så få av landets kommuner vill överta ansvaret för de ”barn” som Solna tagit in så blir glädjen, alternativt problemen, i Solna större än önskvärt. Eftersom man svårligen kan få för mycket glädje, varken i livet eller i en kommun, drar vi slutsatsen att det är problemen med ”barnen” som överväger även i den politiskt korrekta värld där Rådén & Bali framsläpar sina liv. Dessutom har så vitt vi förstått en förkrossande majoritet, 240 av 290, av landets kommuner redan skrivit på för att ta emot dessa ”barn”. Att hela verksamheten skulle stå och falla med de återstående 50 känns konstigt.

Rådén & Bali fortsätter sin text med att konstatera att de ungdomshem som ”barnen” förvaras i har en ”negativ inverkan på barnen” och skriver att ”små barn hamnar i ett råare sällskap bland äldre ungdomar”. De erkänner också, möjligen för första gången vad gäller ett par 7-klöverpolitiker, att ”asylsökande av rädsla för avslag inte berättat sanningen om sin ålder.” No shit, Sherlock! Herrarna berättar också att det har förekommit ”incidenter när barnen fått en felaktig medicinsk behandling på grund av att svenska myndigheter haft felaktiga åldersuppgifter”. Vem som har ansvaret för detta undviker man att beröra, men Rådén & Bali föreslår dock att ”åldern för asylsökande [bör] medicinskt fastställas om barnet saknar identitetshandlingar.”

Direkt efter kravet på åldersbestämningar motsäger herrarna Rådén & Bali återigen sig själva genom att kräva att det ska vara obligatoriskt för samtliga kommuner, inte bara de 240 som redan skrivit på, att ta emot ”barnen”. Att ett konsekvent genomförande av de obligatoriska medicinska ålderskontroller man nyss krävt med största sannolikhet skulle reducera antalet ”barn” till ca 10 procent av dagens antal, likt vad som hänt i Norge, är inget man väljer att ta upp. Dessa tio procent skulle säkert med lätthet kunna försörjas i de redan befintliga mottagningskommunerna och de 90 procent av kostnaderna man skulle spara skulle med fördel kunna spenderas på våra gamla och sjuka, eller på att förbättra det svenska skolsystemet. En reduktion av antalet mottagna ”ensamkommande” skulle sannolikt också vara ett hårt slag mot den smugglingsmaffia som idag tjänar grova pengar på att transportera ”ensamkommande flyktingbarn” till den omättliga marknaden i Sverige.

Som avslutning kanske det kan vara på sin plats med en kort presentation av denne Hanif Bali, som av Moderaterna inte bara lyfts upp kommunalt, utan även placerats i Riksdagen, oklart varför. Bali har distinktionen att själv vara ett av de muslimska ”ensamkommande flyktingbarnen”, men det stannar inte där. Hanif Bali har själv berättat att han ensam flydde från Iran till Sverige vid tre års ålder. En i sanning remarkabel prestation för en treåring. I synnerhet som det inte ens då fanns direkt flygförbindelse mellan Sverige och Iran.

Aftonbladet: Tvinga kommunerna ta emot flyktingbarn

Annonser

Att sätta bocken till trädgårdsmästare.

In Attendo, äldrevård, Carema, Fredrik Reinfeldt, korruption, mänskliga rättigheter, politiker, privatiseringar, sjukvård, skolan, vårdbolag on 8 januari, 2012 at 15:53

Visserligen har (s) problem, men Socialdemokratiska Aktuellt i Politiken har ett guldkorn till artikel som jag tycker fått alltför lite uppmärksamhet. Den borde komma fler till del. AiP avslöjar att vårdbolaget Attendos VD Henrik Borelius är officiell rådgivare till regeringen i vård- och omsorgsfrågor.

Det uttryck som känns mest på sin plats med den här nyheten i ansiktet är inte lämpat för tryck, som det brukar heta. Ett som är mer rumsrent är ordspråket om bocken som trädgårdsmästare. Henrik Borelius (bilden) är dessutom bror till Maria Borelius, som har distinktionen att vara Sveriges snabbast avgångna minister. Hon tillsattes av gamle kompisen Fredrik Reinfeldt efter valet 2006, men satt bara på sin höga post i åtta dagar innan han tvingades avskeda henne. Under den tiden hade en rad oegentligheter avslöjats.

Attendo, där Henrik Borelius är VD och sannolikt storägare, är ett av företagen i vanvårdscirkusen inom äldreomsorgen, och har sitt ägarsäte i skatteparadiset Jersey. Attendo förlorade i våras uppdraget för Vintertullens äldreboende i Stockholm efter avslöjade missförhållanden. Företaget stoppades senare från att ta över Katarinagårdens äldreboende, efter protester från boende och anhöriga. Ändå är Attendos VD regeringens rådgivare i välfärdsutveckling. Borelius ingår i det så kallade Välfärdsutvecklingsrådet, som ska ge regeringen ”stöd i frågor som rör kvaliteten inom och utvecklingen av välfärden inom vård- och omsorgssektorn”.

Att Moderaterna och kretsarna kring vårdbolagen är djupt insyltade med varandra torde vara utom tvivel om de fakta som beskrivs i dessa andra artiklar i AiP, till exempel här, här och här, är riktiga. Att inte (s) gör större politisk affär av denna uppenbarligen solkiga byk, är en gåta. Kanske är (s) alltför demoraliserade för att ta sig för något…

.
Aktuellt i Politiken
Maria Borelius
Vårdbolagen 1
Vårdbolagen 2
Vårdbolagen 3
Vårdbolagen 4
Vårdbolagen 5
Vårdbolagen 6
Vårdbolagen 7
Vårdbolagen 8
Vårdbolagen 9
Vårdbolagen 10

Uppdatering 20120301
Borelius’ miljardvinst inget problem för departementet

Verkligheten i Sverige 2011 – en årskrönika.

In "ensamkommande flyktingbarn", asylpolitik, Attendo, äldrevård, Carema, demokrati, dhimmifiering, dum och dummare, Erik Ullenhag, flyktingar, Fredrik Reinfeldt, invandring, islam, islamisering, journalister, korruption, kriminalitet, lag & rätt, mänskliga rättigheter, mångkultur, media, medlöpare, moskébyggen, moskéer, parallellkultur, politiker, press, religion, ritualslakt, sanning och lögn, sjukvård, skolan, vårdbolag, yttrandefrihet on 31 december, 2011 at 21:56

Så här i slutet av året brukar det dyka upp årskrönikor i alla möjliga media. Sporten har Zlatan, politiken har Anders, utrikes har (faktiskt också) Anders, och kulturen har Thomas.  Här i verkligheten ska vi försöka samla ett antal intryck från året som gick. Helt osorterat, bara i den ordning de dök upp i minnet. Varsågoda…  

100.000 nyanlända att försörja, de flesta muslimer
Rasmusgatan i Malmö, Sveriges framtid
600 nya somalier, grattis Borlänge
Åtminstone 57 moskéer, troligen många fler
Social kris på allt fler orter
Sverige världens socialbyrå
Schlingmann vår egen propagandaminister
Islamisering steg för steg
Carema – om du önskar livet ur din mormor
Migrationsindustrin blir allt mäktigare
11 män gruppvåldtar en kvinna i asylboende – pressen tiger
Pensionär dör av undernäring på Carema-boende
Blöjvägning på äldreboende
Media censurerar ”olämpliga” nyheter
Statligt sanktionerat politiskt våld
Gratis tand- och sjukvård för alla – utom för svenskar
Nationell uppgivenhet
Inlärd hjälplöshet
Rasistanklagelser mot dissidenter
Import av nya arbetslösa
Import av nya bidragstagare
Ismoské i Jukkasjärvi
Arbetskraftsinvandring till fejkade jobb
Fler etniska enklaver
1,3 miljoner utlänningar i Sverige
190.000 uppehållstillstånd under 2010-2011
Kaos i Malmö
Islamism
Judar trakasseras i Malmö
Skolan visar allt sämre resultat
Allt fler barn i särklasser
Vardagsvandalism
Asylturism
Bidragsturism
Växande slumområden
Expo ska korrigera skolungdomars tänkande
Allt fler fattiga
Allt fler gatutiggare
350.000 arbetslösa
Assistansbedrägerier
Fuskande vårdcentraler
Nygamla sjukdomar
Sjukdomar till följd av inavel
Statligt sanktionerad könsstympning av pojkar
Dagliga kniv- och skottskador
Släktfejder
Bilbränder
Skolbränder
Vandalisering av polisbilar
Allt fler illegala vapen
Etniska konfrontationer
Attacker mot utryckningsfordon
Stenkastning mot bussar
Rån mot busschaufförer
Vandalisering av allmän egendom
Oprovocerat våld
Road rage
Misshandel
Skamvåld
Hot mot brevbärare
Våld mot arbetsförmedlare
Våld och hot mot sjukhuspersonal
Våld och hot mot socialtjänstemän
Våld och hot mot personal på asylboende och flyktingförläggningar
Våld och hot mot fastighetsmäklare
Organiserad brottslighet
Extremt brutal kriminalitet
Beskyddarligor
Kriminella gäng
Kriminella gäng av barn
Gängvåldtäkter
Europarekord i våldtäkter
Världstvåa i våldtäkter efter Leshoto
Våld i skolor
Smällare och raketer i skolor
Tonåriga mördare
Butiksrån
Ungdomsrån
Bötning
Väskryckning
Åldringsrån
Klankrig
Sexuellt utnyttjande av handikappade
Villainbrott
Allmänt större aggressivitet
Skimning av bankautomater
Nya droger
Khatsmuggling
Vapensmuggling
Narkotikasmuggling
Människosmuggling
Dåligt uppfostrade kamphundar
Utpressning
Fyrverkerier som vapen mot polisen
Brandbomber mot polisbilar
Beskjutning av polisstationer
Islamisering av allt fler samhällsfunktioner
Allt mer strypt yttrandefrihet
Dödshot mot svensk konstnär
Dödshot mot svensk chefredaktör
Skammord
Tvångsäktenskap
Barnäktenskap
Svenska kvinnor betraktas som horor och allmän egendom
Åldringsvåldtäkter
Barnvåldtäkter
Läkare våldtar patienter
Könsstympning av flickor
Moskébyggen finansierade av Saudi
Bönerum i skolor och på arbetsplatser
Bönerum på IKEA
Källarmoskéer
Minareter
Ritualslakt snart tillåten
Krav på särskilda privilegier
Skolavslutningar i kyrkan avstyrs
Muslimsk propaganda i TV
Muslimska friskolor
Anpassning till Ramadan
Särskild skolmat för muslimer
Bidragssvindlare
Separata badtider på allmänna bad
Sharialagar accepteras i svenska domstolar
Islamister har fått plats i Sveriges riksdag
Svenska kyrkan anställer imam
Terrorister rekryteras i svenska moskéer
Höga födelsetal i den muslimska gruppen
Demografisk krigföring
Niqab
Shayla
Burka
Polygami
Expo beviljas ställning som experter
Politiskt aktiva sparkas ur facket
Förakt för svenska traditioner
Parallella samhällen
Kackerlackor och vägglöss kommer tillbaka
Skolan blir allt sämre
Sveriges internationella rykte allt sämre
Sveriges politiker har förlorat kontrollen
Sverige ifrågasätts allt oftare av utländsk massmedia
Sverige skyddar terrorister och krigsförbrytare
Sverige hjälper terrorister och krigsförbrytare att byta identitet
Sverige tar emot de som inga andra länder vill ha
Sverige blir allt farligare
Shariaråd bildat i Malmö
Svenska poliser går på kurs i arabiska
Lärare i Örebro går kurser i arabiska
Sverige måste spara inom alla områden, utom på invandringen
Sverige har världsrekord i skolbränder, 470 om året
Rekord i villainbrott
Rekord i bilbränder
Sverige är ett av de europeiska länder som har störst problem med människohandel
Sverige har blivit Europas största sociala avstjälpningsplats
Korrupt och politiskt styrd massmedia

Och så vidare, och så vidare

En snabb sammanfattning av 2011. De av läsarna som tror att 2012 kommer att bli bättre än 2011 är välkomna att skriva en kommentar. Till våra vänner säger vi Gott Nytt År. Till er andra (ja, vi vet att ni läser bloggen) blir det fingret.

Inspiration från Varjagers blogg.

Fotoförbud till gagn för vem?

In asylpolitik, demokrati, flyktingar, kriminalitet, lag & rätt, mänskliga rättigheter, media, press, sjukvård, skolan, yttrandefrihet on 2 december, 2011 at 16:09

Linköpings kommun eller skolförvaltning har infört fotoförbud inför Luciafirandet. Anledningen är att man vill skydda papperslösa eller dolda från att eventuellt komma med på bild. Med ett mer rakt och rättframt språkbruk handlar det ju faktiskt om kriminella utlänningar som befinner sig i landet utan tillstånd.

Det här borde ju om man hårddrar det lite i förlängningen betyda att det också ska vara förbjudet att använda övervakningskameror i Linköping eftersom någon av de kriminella som råkar komma med på bild faktiskt kan vara en så kallad papperslös. Och att det dessutom borde vara förbjudet att fotografera överallt på offentlig plats i Linköping eftersom det någonstans i bilden kan komma med en papperslös person. I förlängningen torde alltså allt fotograferande i LInköping utom i hemmet och i studio numera vara förbjudet.

Fotoförbud på sjukhus.
Det här stämmer ju ganska väl med trenden att landsting efter landsting inför fotoförbud på mottagningar och sjukhus (Västerbotten, Stockholm, Kristianstad, Västra Götaland, m fl). Det stämmer också väl med Alliansregeringen nya lagförslag om ”olovlig fotografering” som i princip innebär att man alltid måste fråga alla personer som kan råka komma med på bilden om lov, helst innan man trycker på knappen.

Schenström skulle nog klarat sig.
Lagförslaget är intressant ur flera aspekter, varav konsekvenserna för de professionella fotograferna kanske är viktigast. Om lagen till exempel hade varit i kraft 2007 hade moderaten Ulrika Schenström förmodligen aldrig behövt avgå som statssekreterare, eftersom bilderna där hon (under jourtjänstgöring) på restaurang dricker vin med, och pussar på, TV 4:s politiske reporter Anders Pihlblad sannolikt hade varit olagliga och fotografen riskerat åtal. En vanlig medborgare kommer med den nya lagen nog heller inte att kunna mobilfilma eller fotografera brott, polisövergrepp eller andra oegentligheter utan att riskera åtal.

Snaran dras åt.
Det är många avslöjande bilder som aldrig lär bli tagna med den nya lagen. Många politiker och korrupta tjänstemän kan andas lite lättare. Frågan är; är lagen, som det påstås, till för att skydda din och min integritet? Eller är den rentav skriven för att skydda politiker som inte vill bli ertappade med någon sorts fuffens? Snaran dras åt steg för steg.

Avpixlat

Att göra skillnad på religiösa friskolor.

In islamisering, parallellkultur, privatiseringar, religion, skolan on 26 november, 2011 at 15:11

En person som heter Peter Illi, och som beskriver sig själv som ”pedagogik- och psykologistudent, samt lärare, med sympatier hos den sekulära humanismen”, har publicerat ett inlägg på Newsmill. Texten är ett angrepp på religiösa friskolor, men inte vilka friskolor som helst. Illis måltavla är de kristna friskolorna.

Jag håller med Peter Illi om att utbildning och religion inte hör ihop. Men mitt ställningstagande mot religiösa friskolor är till skillnad från Peter Illis inte riktat mot någon enskild konfession mer än mot någon annan. Jag anser att religiös indoktrinering inte har någon plats i skolan över huvud taget.

Skolans uppgift måste vara att förmedla kunskap byggd på vetenskap, självständigt tänkande byggt på ifrågasättande och nyfikenhet byggt på uppmuntran av nya ideer. Religion går ut på att foga in människors tänkande efter anbefallda dogmer, motverka nytänkande och sortera bort så många nya idéer som möjligt. Religiösa friskolor är alltså själva motsatsen till utbildning, vetenskap och utveckling. Om religionen styrt utbildningen skulle vi fortfarande tro att solen och planeterna kretsade runt en platt jord, att hygien inte har något som helst samband med dödlighet i sjukdomar och att kvinnor som kan simma är häxor som ska brännas på bål. Den lagstadgade religionsfriheten får inte utnyttjas till att sanktionera religiös indoktrinering betald med skattepengar.

Peter Illli använder 4.408 tecken till att argumentera mot kristna friskolor, utan att med ett enda ord nämna de lika, eller mer, problematiska muslimska friskolorna. Att privata skolor är en lönsam affär för skrupelfria entreprenörer är väl numera helt klart. Att de skulle vara extra lockande för religiösa fundamentalister av alla schatteringar är självklart. Om man fritt kan få indoktrinera barnen redan från tidig ålder ökar givetvis chanserna att de växer upp med ”rätt” ideologi. De muslimska kretsarna har utvecklat denna möjlighet till perfektion. Dessa friskolor är effektiva verktyg för att motverka integration och anpassning till det svenska samhället. Det är dessutom få som vågar kritisera dem, vilket Peter Illi är ett exempel på.

Det hade varit klädsamt om Peter Illi för en stund kunde ha lagt av sig sina politiskt korrekta skygglappar och försökt ta in problemet i sin helhet.

Newsmill
Tidigare om religiösa friskolor

Vi har släppt rovdjuren lösa på våra gamla.

In äldrevård, Carema, Fredrik Reinfeldt, politiker, privatiseringar, rovdjur, sjukvård, skolan, vårdbolag on 2 november, 2011 at 19:32

Efter de tidigare inblickarna i Caremas skötsel av Koppargården i Vällingby kommer nu rapporterna från Caremas äldreboende i Tallbohov i Järfälla. Samma vanvård. Samma cynism. Samma vinstkrav. Samma rovdjursinstinkt.

Precis som i naturen siktar rovdjuren in sig på de gamla, de sjuka, de små; de som har svårast att försvara sig. Hur länge ska vi låta våra gamla ”vårdas” av riskkapitalbolag utan samvete? Hur länge ska vi finna oss i att regeras av högeralliansen som var de som släppte rovdjuren lösa? Läs om varför kritiska verksamheter inte får lämnas i privata händer.

Om privatiseringar
Bonusprogram på Carema
Koppargården
Tallbohov

Reinfeldt rädd för SD, mobiliserar med Expo och Bengt Westerberg.

In demokrati, Fredrik Reinfeldt, invandring, islamisering, mångkultur, parallellkultur, politiker, skolan, valet 2014 on 7 maj, 2011 at 13:53

Jag har tidigare skrivit om min oro över att Fredrik Reinfeldt inte förmått växa in i sin statsmannakostym. Plus att flera av hans uttalanden om och kring Sverigedemokraterna dessutom kan tolkas som om Reinfeldt inte är helt stabil. Att han tycks ha en onormal och oförklarlig aversion mot ett, av svenska folket demokratiskt framröstat, parti i Riksdagen verkar helt klart. En SD-fobi, om man vill.

När Fredrik Reinfeldt med förtjusning presenterade överenskommelsen om att erbjuda sjukvård för så kallade ”papperslösa”, dvs alla som kan ta sig till Sverige och sedan gömma undan sina pass, var en av anledningarna att han ville reta Sverigedemokraterna genom att blockera deras hjärtefråga. Att låta sådant politiskt sandlådebeteende styra agerandet i viktiga frågor är inte bara dumt; det är farligt.

Reinfeldts uppenbara hat mot SD, och därmed också mot de 339.610  svenskar som dristade sig till att utnyttja sina demokratiska rättigheter och rösta på partiet, känns inte heller riktigt friskt. Och nu går han ett steg längre. Nu ska barn och ungdomar indoktrineras och vaccineras mot SD-sympatier inför valet 2014.

Många av de ungdomar som röstade i skolvalen kommer att vara förstagångsväljare 2014. Detta oroar uppenbarligen Reinfeldt och sjupartiet. Ja, man tycks vara närmast skräckslagen inför utsikten att SD skulle få tio procent, eller kanske mer, i valet 2014. (SD har i princip fördubblat sitt röstetal för varje val på senare tid och det skulle peka på åtminstone tio procent 2014.) Något måste alltså göras.Om man analyserar resultatet av skolvalen runt om i landet, kan man nämligen dra slutsatsen att Sverigedemokraterna framöver kommer att ha en starkt ökande väljarbas. SD fick på många ställen mycket högre siffror i skolvalen än i det riktiga valet, på något ställe lär man till och med fått egen majoritet. Att landets svenska ungdomar i så stor utsträckning lägger sina röster på SD är inte konstigt; de blir ju mer än andra dagligen exponerade för mångkulturens välsignelser.

Det första regimen Reinfeldt gjorde var att kalla ut åsiktspolisen Expo för att hålla propaganda- och indoktrineringsföreläsningar i skolor runt om i landet. Men detta är inte nog. I dagarna har underhuggaren Erik Ullenhag (FP) dessutom utsett partikamraten Bengt Westerberg till att snickra ihop en strategi för att sprida propaganda mot SD i skolorna. Det är samme man som, när han var ledare för Folkpartiet, visade så stor tolerans och respekt för demokratin att han abrupt lämnade en tv-studio när ledarna för Ny Demokrati gjorde entré. Westerberg var också den som såg till att avskaffa invandringsrestriktionerna som den tidigare socialdemokratiska regeringen infört 1989.* Det är också samme man som under sin tid som ordförande tillsammans med kompisen Johan af Donner lyckats halvera Röda Korsets medlemstal, och hjälpt till att dra organisationens namn i smutsen med höga arvoden respektive rent bedrägeri. Det är den nya Westerberg-effekten.

Valrörelsen 2014 har startat tidigt.

* Luciabeslutet 1989
”Sverige som från början enbart hållit sig till Genèvekonventionen, hade gradvis kommit att acceptera s k de facto-flyktingar och även vapenvägrare, vilket naturligtvis öppnade för ytterligare inflöde. Men medan Genèvekonventionens förpliktelser är tvingande, kunde enligt den då gällande utlänningslagen de nya extra åtagandena upphävas, om landets mottagningskapacitet inte räckte till. Vid slutet av 1989 ansåg regeringen att man hade nått taket. Landet hade inte mottagningskapacitet för flera. Den 13 december beslutade därför regeringen att tills vidare endast ta emot asylberättigade, inga de facto-flyktingar eller värnpliktsvägrare. Det skulle ha blivit ytterst kostsamt och fysiskt svåradministrerat med en fortsatt ökad tillströmning av asylsökande. Därför accepterade riksdagens majoritet hänvisningen till sviktande mottagningskapacitet. Folkpartiet ensamt protesterade (min fetstil). Samtidigt var begränsningen till konventionsflyktingar signaler, som omvärlden uppfattade. Antalet asylsökande minskade avsevärt.” (Källa) När Bengt Westerberg blivit Socialminister efter den borgerliga valsegern 1991 såg han snabbt till att riva upp Luciabeslutet vilket öppnade slussdörrarna för den invandring som blivit dagens problem. Bengt Westerberg är en av de politiker som bär det tyngsta ansvaret för dagens härdsmälta vad gäller migrationen till Sverige.

Relaterat
Tidigare om Fredrik Reinfeldt
Ännu tidigare om Fredrik Reinfeldt
Julia Cæsar om Fredrik Reinfeldt
Varjager’s blogg
Thoralf Alfsson
Vår stund i Sverige
Robsten
Grandmo 

Om privatiseringar och om varför det ibland kan vara klokt att låta bli.

In äldrevård, energimarknaden, infrastruktur, sjukvård, skolan on 30 april, 2011 at 12:44

Beskyll mig gärna för att ha åsikter som en gammelsosse. Ibland finner jag mig ha sådana tendenser, trots att jag aldrig varit socialdemokrat. Men det finns enligt min åsikt verksamheter och nyttigheter i ett samhälle som inte är lämpliga att lämna i privata händer. Hit hör sådant som vi människor behöver för vårt liv och överlevnad, plus annan verksamhet som är viktig för samhället i stort och som måste drivas med ansvar. Risken för rovdrift är alltför stor när man släpper riskkapitalbolagen lösa.

Till de verksamheter som jag inte tycker borde privatiseras räknar jag sådant som medborgarna endera behöver för sin överlevnad eller tvingas att göra genom olika lagar. Här finns exempelvis:

  • medicinförsörjning
  • sjukvård och äldrevård
  • skolor och daghem
  • larmcentraler
  • järnvägar
  • vägar
  • flygtrafikledning
  • energiproduktion och -distribution
  • vattenförsörjning
  • tele- och bredbandsinfrastruktur
  • postdistribution
  • bilprovning

plus säkert en massa annat som jag inte kommer på just nu, men alla är områden där vinstmaximering och kvartalsrapportsmanagement i sämsta fall betyder katastrof eller i bästa fall dålig och dyr service för stora delar av befolkningen. Annat, som egentligen saknar betydelse, som exempelvis tillverkning av sprit, kalsonger, hårschampoo, doftgranar, tvättmedel, tvål, kaffeservering och annat kan med fördel drivas i privat regi eller säljas ut om man kan få något betalt för det. Härunder ska jag försöka förklara jag vad jag menar med några exempel.

Medicinförsörjning
Apoteken var innan 1970 enskilt ägda, dvs i princip varje apotek ägdes av sin apotekare. Det är möjligt att detta var ett bättre system än det statliga apoteket mellan 1970-2010. Men att jämföra apoteken före 1970 med dagens privatiserade är att töja på sanningen rätt ordentligt. Dagens ”privata” apotek ägs inte av apotekarna utan av investmentbolag, finanstrixare och stora koncerner med vinstmaximering och bästa möjliga kvartalsrapport som ledstjärnor. Inte sällan äger samma företag även friskolor, vårdhem, flyktingboenden, dagis och andra verksamheter som ytterst finansieras med skattemedel. Det statliga Apoteket har kvar de apotek som ingen av de privata ville köpa. Att tro att man kan få bättre apoteksservice i hela landet med hjälp av privata aktörer är att stoppa huvudet i sanden. Däremot kan det sannolikt bli fler apotek längs Drottninggatan i Stockholm eller i de andra tätbefolkade delarna av landet. Det är ju där konsumenterna och pengarna finns. Några av det statliga Apotekets befintliga verksamheter i glesbygden har köpts ut av privata aktörer, men det känns främmande att tro att ett riskkapitalbolags bolagsstämma skulle godkänna att man etablerade nya.

Sjukvård och äldrevård
Man säger att sjuk- och äldrevården kostar för mycket och att det ska bli billigare efter privatiseringarna. Eller i varje fall att man ska få mer för pengarna. Detta är ett tveksamt påstående, vilket vem som helst kan konstatera om man tänker efter lite. Säg att du går till akuten och betalar 150 kronor i patientavgift. Utöver detta får sjukhuset pengar av det allmänna för att motsvara den verkliga kostnaden för ditt besök. På ett samhällsägt sjukhus går då dina 150 kronor plus pengarna från staten till löner, underhåll, material, administration, osv. På ett privat sjukhus ska alla dessa poster givetvis också betalas, men det ska dessutom finnas kvar pengar till vinst till sjukhusets investerare och ägare. Om det privata sjukhuset då inte får mer pengar från staten säger det sig självt att endera löner, material, administration eller underhåll (eller allihopa) måste stå tillbaka för att tillgodose kravet på vinst. Ofta är det personalen och underhållet som får sitta emellan. Dessa poster är lättast att spara på och det tar lång tid innan bristerna blir uppenbara.

Skolor
Att privata skolor är en lönsam affär för skrupelfria entreprenörer är väl numera helt klart. Att de skulle vara extra lockande för religiösa fundamentalister av alla schatteringar är lika självklart. Om man fritt kan få indoktrinera barnen redan från tidig ålder ökar givetvis chanserna att de växer upp med ”rätt” ideologi. De muslimska kretsarna har till exempel utvecklat denna möjlighet till perfektion. Deras mål är att avskärma de muslimska barnen från kontakt med svenska barn och det svenska sekulära samhället. Dessa friskolor är effektiva verktyg för att motverka integration och anpassning till det svenska samhället. Konfessionella friskolor, oavsett trosinriktning och friskolor som lär ut annat än vad som kan stödjas av vetenskap och forskning, bör självfallet inte tillåtas. Skillnaden mellan utbildning och inbillning är lätt att förstå om man vågar tänka efter lite.

Järnvägar och annan viktig infrastruktur
Det kaos vi upplever när vi försöker åka tåg nuförtiden är ingen slump. Där tidigare ett statligt verk, med dess fel och brister, hade hela ansvaret för att trafiken fungerade finns i dag en knippe privata företag som alla försöker maximera sin egen vinst på olika sätt och struntar i att de är delar av ett större system. Ett sätt är att dra ner på underhållet av vagnar och rullande material och försämra villkoren för de anställda. Ett annat att dra ner på underhållet av själva spåren och växlarna. Det är dessa besparingar vi nu ser följderna av. I ett större perspektiv skulle jag vilja påstå att viktiga långsiktiga investeringar i infrastruktur aldrig kommer till stånd i privat regi. Sådana investeringar går nämligen sällan att räkna hem inom en i företagsvärlden rimlig tid. Skulle privata företag ha byggt ut elnätet i den norrländska glesbygden? Eller anlagt järnväg, eller vägar, över snart sagt hela Sverige? Eller gjort det möjligt att dra in telefon i avsides belägna hus på landet? Skulle inte tro det. Vi hade möjligen fått åtta spår i bredd mellan Stockholm och Göteborg, men inte ett enda i inlandet. Privata aktörer investerar där de tror att det lönar sig, inte där det behövs. Det är en naturlag.

Energi
Man behöver bara studera utvecklingen av priset på elström, för att inse att denna privatisering är en dålig idé. Man kan inte låta den privata marknaden kontrollera tillgången, och därmed priset, på en nyttighet som alla behöver för livets upprätthållande. Om energibolagen tycker att priset på el är för lågt, och vinsten för dålig, behöver man bara dra ner lite på produktionen, till exempel genom att stänga av ett kärnkraftverk med någon förevändning, för att priset på el genast ska ta ett glädjeskutt på energibörsen. Vår regering har försatt oss i en situation där elproducenterna kan utöva utpressning genom att de själva kan kontrollera prisutvecklingen och varken den elberoende industrin eller vi konsumenter kan påverka någonting. Det är som att ge bort en licens att trycka pengar. Den som har gott minne kan jämföra med USA och energibolaget Enron som rånade Californien genom att dirigera om elström och manipulera med produktionen. Eller OPECs agerande från sjuttiotalet fram till våra dagar.

Vattenförsörjning
Någonstans i alla vattenförsörjningssystem finns en eller flera anläggningar som ska rena vattnet innan det släpps ut i ledningsnätet. I jämförelse med det pris man kan ta ut av vattenkonsumenterna är detta förmodligen en dyr del av verksamheten och kräver stora investeringar och hög nivå på kontroll och drift. Det är lätt att inse att ett privat vattenbolag skulle kunna förbättra vinsten betydligt om man diskret hoppade över något eller några steg i reningsprocessen. Om det går åt helvete, kan man alltid skylla på att något måste ha gått snett eller att den mänskliga faktorn spelat in. Ofta går det ju inte att se på vattnet om det innehåller bakterier, ofta känns heller ingen annorlunda smak eller lukt. Man kan jämföra med situationen i Östersund där ingen av de boende märkte att något var fel förrän de blev sjuka.

Tele och bredband
En gång var utbyggnaden av telegraf- och telefonnäten en riksprioritet av största vikt för industri och försvar. Numera har väl telegrafen spelat ut sin roll och ersatts av e-post och det fasta telenätet håller på att ersättas av mobilnäten. Både telegrafen och telefonen hade dock stor betydelse under Sveriges förvandling från bondesamhälle till en industrination av världsklass. Men vem tror att dessa kommunikationsnät hade blivit så finfördelade om de byggts av privata investmentbolag istället för staten?

Bilprovning
Den här borde jag kanske inte ens ta upp eftersom det är så fjuttigt, men bilprovningen får stå med som symbol för privatisering av verksamheter som är lagstadgade. Det känns inte bra. De som nu etablerar privata bilprovningar kan göra det i trygg förvissning om att folk måste köpa deras tjänster med jämna mellanrum. Man kan inte strunta i att åka till bilprovningen. Att ha en kundkrets som i lag är tvingad att köpa ens tjänster måste vara ett önskeläge när man ska sätta priserna.

Flygledning
Flygledning är alldeles för viktigt för vår säkerhet för att läggas ut på entreprenad till lägstbjudande. Även här måste ju verksamheten generera vinst, och jag ser i alla fall inte fram emot att det flygplan jag färdas i dirigeras av överarbetade och lågavlönade flygledare i underbemannade ledningscentraler med billigast möjliga radar- och datautrustning. Vadå, måla fan på väggen? Någonstans ska ju vinsten tas ut.

Larmcentraler
SOS Alarm är visserligen på papperet ett företag, men eftersom det ägs till hälften av vardera Staten och Sveriges kommuner och landsting kan det inte anses privat, även om företaget ska redovisa vinst. Redan att driva denna samhällsviktiga funktion i företagsform, om än statlig/kommunal är något jag instinktivt vänder mig emot. Precis som med flygledning ska inte så viktiga funktioner  ens kunna misstänkas för bonusräkning, inköp av undermålig utrustning och annat oknytt. Jag säger det igen, ett privat företag måste ge vinst till ägarna, och någonstans måste vinsten tas. Jämfört med ett allmännyttig organisation betyder det att den privata endera tar ut högre priser, ger en sämre tjänst, överarbetar eller underbetalar sina anställda eller snålar någon annan stans för att lämna utrymme för denna vinst.

Jag tycker att den generella följden av de senare tiotals årens privatiseringar har blivit sämre villkor för de anställda, sämre service för kunderna/brukarna och högre priser än tidigare. Allt tvärt emot vad som utlovades när privatiseringarna skulle säljas in politiskt. Då skulle servicen bli bättre och priserna lägre genom att olika privata företag skulle konkurrera. Istället skapades karteller och oligopol. Valfriheten blev förvirrande och fältet lämnades öppet för samvetslösa lycksökare och rent kriminella. Några få har blivit rika men du och jag har fått betala genom högre priser och sämre service och produkter. Ville vi att det skulle bli så här?

Uppdatering 17 maj 2011:
Göran Rosenberg skriver i dag i en kolumn i Dagens Nyheter om privatiseringer. Rubriken är ”Money talks” och i ett avsnitt tar han upp privatiseringen av Bilprovningen. Han har samma invändningar mot detta som jag hade när jag skrev inlägget ovan. Så här skriver Rosenberg i DN:

… ”Det senaste tillskottet av myndighetsuppgifter som utarrenderats till affärsdrivande bolag är den statliga bilprovningen. Bilprovningen är en klockren myndighetsuppgift. Bilprovningen får inte misstänkas ha något annat intresse än att hålla trafik- och miljöfarliga bilar från våra vägar.

Hos en affärsdrivande bilprovning däremot kan jag lätt föreställa mig en rad konkurrerande intressen, exempelvis intresset att locka till sig så många kunder som möjligt, förslagsvis med erbjudanden om bättre och snabbare och rentav billigare bilprovning, vilket inte nödvändigtvis är ett myndighetsintresse. Myndighetsintresset i bilprovningen kräver likformighet och likabehandling, inte konkurrens och valfrihet. Blotta misstanken att pengar kan göra skillnad mellan en bilprovning och en annan riskerar att undergräva förtroendet för bilprovningens oväld.

Bilprovning är till sin natur en korruptionskänslig verksamhet där förtroende är en viktig tillgång. Före privatiseringen var förtroendet för bilprovningen högt och kostnaderna låga i internationell jämförelse. Efter privatiseringen har en konflikt skapats mellan affärsintresse och myndighetsintresse som inte bådar gott för vare sig förtroendet eller kostnaderna.

I varje fall måste vi nu se till att ha ännu en myndighet som kontrollerar att affärsintresset inte bedrar myndighetsintresset på ännu ett myndighetsområde.”

Det känns uppmuntrande att även en person som är så fast förankrad i den svenska eliten kan drista sig till att kritisera en av alliansregimens allra käraste teser; den heliga privatiseringen.

Nytt idiotförslag: Ge elever rätt att överklaga dåliga betyg.

In demokrati, diskriminering, Internationellt, skolan on 13 januari, 2011 at 10:11

Leif Davidsson, som varit regeringens utredare, skriver i sitt förslag bland annat att elever som anser sig ha fått för dåliga betyg, och inte fått dem ändrade av läraren, ska kunna överklaga till rektorn. Denne ska sedan kunna avgöra om betyget ska höjas eller ligga kvar. Någon möjlighet till sänkning ska inte finnas.

Nyhetsrapporteringen har hittills koncentrerats på utbildningsminister Jan Björklunds sågning av förslaget. Här har Björklund visat en nivå av civilkurage som bloggen vill uttrycka sin uppskattning för. Däremot har vad vi förstår samtliga andra partier (möjligen med undantag av Sverigedemokraterna) i sin ständiga strävan att vara lite mer korkade än igår ställt sig bakom detta idiotförslag. Om det utarbetas till regeringsmotion och kommer till omröstning i Riksdagen skulle det alltså kunna förverkligas.

Det finns redan en tendens till att lärare sätter för höga betyg. Ett sådant här system skulle skruva upp betygsinflationen ytterligare. Lärarna skulle helt enkelt tendera att sätta ännu lite högre betyg för att försöka undvika överklaganden och slippa jobba på sommarlovet. Möjligen skulle systemet kortsiktigt förbättra betygsstatistiken i de skolor som idag har sämst siffror; de med hög andel invandrarelever.

Ett sådant här system är som gjort för att utnyttjas av de som även annars skriker högst. Och som dessutom kan dra fram diskrimineringskortet ur bakfickan. Betygen behöver inte ens vara dåliga; bara sämre än vad man själv tycker att man borde fått. Och eftersom det inte kommer i fråga med några sänkningar, så har man ju inget att förlora på att överklaga. Tillsammans med det tidigare förslaget om att elever skulle få betygsätta sina lärare, och därmed få makt över deras karriär och lön, skulle detta ruinera arbetsmiljön i skolan. I ett läge där den svenska skolan stadigt blir allt sämre i internationell jämförelse behöver vi förslag som kan hjälpa oss bygga upp skolan igen, inte förstöra den ytterligare.

Vad utredaren missat är det mest grundläggande med all undervisning.
Till syvende og sidst är det inte betygen som räknas, utan kunskaperna.

Utredningens betänkande
Riktiga betyg är bättre än höga betyg – Förslag till omprövning av betyg (SOU 2010:96)

%d bloggare gillar detta: