Apropå de 600.000 invandrarna som ”går till jobbet varje dag”.

Partierna i sjuklövern brukar när den misslyckade migrationspolitiken kommer på tal ofta anföra att 600.000 invandrare går till jobbet varje dag. Det är en uppgift som måste tas med en hel del salt. Det är en hel del som Sabuni och Ullenhag med flera väljer att tala tyst om i sammanhanget.

Vad man för det första inte berättar är hur många av dessa som kommer från oss kulturellt närstående länder som till exempel Norden, Europa eller USA. Folk som i regel har klart med jobb och bostad redan innan de lämnar hemlandet. Eller för den delen hur många av dem som kommer från Thailand, Korea, Japan, Kina och andra länder med vilkas innevånare det sällan blir några problem (och ja, jag har läst om den adopterade thailändaren Theo Göthberg). Om man nöjer sig med Norden, Europa och USA utgör dessa förmodligen majoriteten av de som ”går till jobbet varje dag” kanske så många som 400.000 av de 600.000.

Man berättar heller inte att det här med att de ”går till jobbet varje dag” troligen är en sanning med stor modifikation. Siffran hänförs med all sannolikhet till antalet utlänningar som går till någon form av aktivitet minst en gång i veckan. Så kan alltså en invandrare som går på någon organiserad aktivitet ett par timmar på onsdagar plötsligt se ut som en heltidsanställd som går till jobbet ”varje dag”.

2008 fanns det totalt 1.843.705 personer födda i utlandet boende i Sverige. Det är den senaste siffran jag kan hitta så den får duga, men den rätta siffran torde vara flera hundra tusen större. Kanske ligger den över två miljoner. Hursomhelst, så går alltså 600.000 av dem till ”jobbet varje dag” om man ska tro Ullenhag. Men vad ingen i den lydiga regimpressen orkar fråga om är vad de andra i så fall pysslar med. Jag menar de 1.243.705 personer som inte ens går till någon sorts aktivitet en gång i veckan.

Det bestående värdet av Ullenhags utflykt till lilla Mogadishu.

Integrationsminister Erik Ullenhag (Fp) har ju tilbringat den senaste veckan i Rinkeby tillsammans med valda delar av sitt kansli, entourage och sina skötare. Där har han av och till levererat utttalanden om hur viktigt det är att svenska folket verkligen anpassar sig till den förfinade somaliska och muslimska kulturen och dessas överlägsna sätt att leva. Men eftersom Ullenhag inte levererat några nya eller intressanta tankar, var det istället den här bilden från Avpixlat som fick i gång fantasin. Den är ju som gjord för en pratbubbletävling. Vad säger han egentligen? Nedan vårt förslag, och under den en bild med tom pratbubbla som du kan fylla i själv. Varsågod, och ha så kul!

Tack till Avpixlat där vi hittade bilden.

Revision av den uppskattade kostnaden för de ”ensamkommande”.

I går kunde Mopsen’s Blog avslöja att Tidningen Riksdag & Departement hittat intressanta fakta hos Riksrevisionen. Det handlar om kostnaden för de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen” i Sigtuna kommun. Här ligger kostnaden för dessa ”barn” på hela 15.816 kronor. Per person och dygn.

Det här är siffror som inte tidigare varit kända, men som ändå måste tas på allvar med tanke på källan – Riksrevisionsverket. Vi har nog anat att mottagandet av dessa unga män – som inte verkar vara varken ensamkommande, flyktingar eller barn – är en förlustaffär, men inte trott att förstörandet av skattepengar skulle ha nått dessa gigantiska proportioner. Man får här anta att kostnaden för dessa ”ensamkommande” är ungefär densamma i alla de kommuner som åtagit sig att agera värdar för ”barnen”. Man får också anta att kostnaden för ”flyktingbarnen” är densamma under den tid det tar för myndigheterna att finna någon form av arbete som de kan utföra. Och nu blir siffrorna riktigt, riktigt skrämmande. Det har hävdats att siffran på 15.816 kronor per dag är en extrem kostnad, så för att visa vår goda vilja, och inte kunna anklagas för att vara alarmistiska, ska vi räkna med hälften, 8.000 kronor per dag.

Om vart och ett av de 2011 ankommande “ensamkommande flyktingbarnen” kostar 8.000 kronor per dygn i uppehälle betyder det att 2011 års kull på 2.657 ”barn” (enligt Migrationsverket) första året kostade (8.000 x 2.657 x 365) 7.758.440.000:-. 7,7 miljarder kronor.

Men nu är detta inte den enda årskullen av ensamkommande som belastar systemet. Och det är inte det enda året, heller. Men låt oss först titta på varje år för sig.

2010 kom enligt Migrationsverket 2.393 ”barn” till landet. Med samma uträkning som ovan blir det 6.987.560.000 kronor. För 2009 blir kostnaden 6.570.000.000 kronor, för 2008 4.409.200.000 kronor, för 2007 3.690.880.000 kronor, för 2006 2.382.720.000 kronor, för 2005 1.162.160.000 kronor, och slutligen 2004 1.132.960.000 kronor. Av detta kan vi skapa följande tabell över ett års kostnad per kull av ”ensamkommande” 2004 – 2011.

Sammantaget betyder detta att ett års kostnader för de ensamkommande uppgår till ca 35 miljarder kronor om vi räknar lite lågt. Men vi kan också observera hur antalet ankommande, och därmed kostnaden, blir högre för varje år medan vi vet att antalet ”ensamkommande” stadigt sjunker i våra grannländer. Nedanstående graf kommer från Migrationsverket och illustrerar den branta ökningen av ankommande ”flyktingbarn” (tyvärr finns den inte i större storlek).

Men för att sätta kostnaden för de ”ensamkommande” i perspektiv ska vi jämföra med den föreslagna statsbudgeten för 2012 som är 1.084 miljarder kronor. För det första kan vi konstatera att Alliansregeringen anslår drygt 3 procent av hela den svenska statsbudgeten enbart för att ta hand om 11.676 enskilda personer (knappt 3 miljoner per person). Vad dessa har gjort för att förtjäna denna furstliga behandling återstår att svara på. Men vilka andra poster i statsbudgeten är då närmast att jämföra med? Ja, i någorlunda samma härad som kostnaden för de ”ensamkommande” har vi exempelvis:

Andra budgetposter som kan vara intressanta i sammanhanget är:

Inte ens när vi räknar med en hälften så hög siffra för skötseln av de ”ensamkommande” som uppgivits för Sigtuna känns det rimligt, men tyvärr slutar det inte här. Den genomsnittliga tiden fram till att en invandrad (av alla slag, inte specifikt ”barn”) kan sättas i någon form av arbete är mellan sju och tio år. Och detta är officiella siffror. Om man antar att ett ”flyktingbarn” har lite längre startsträcka än en genomsnittlig färdigutbildad, låt oss säga irakisk hjärnkirurg, och att arbetslösheten för unga är rekordhög, så räknar vi här med att det tar i genomsnitt tio år innan ”barnen” kommer i arbete och kan börja bidra till samhället. Det ger vid handen att varje summa ovan måste multipliceras med tio för att vi ska få fram den verkliga kostnaden för respektive kull med ”flyktingbarn”. Summa för tio års omvårdnad för åtta årskullar ”ensamkommande flyktingbarn blir då 350 miljarder kronor.

Migrationsverket
Budget för 2012

Uppdaterat 120229. Nu har R&D lagt upp artikeln på sin hemsida.

År 2011 blev 17 kvinnor våldtagna varje dag. I Sverige.

Statistiken över antalet anmälda våldtäkter i Sverige 2011 har släppts. Det är visserligen preliminär statistik, men det ska nog inte bli några stora skillnader när siffrorna spikas. Summeringen ger vid handen att Sverige återigen belägger en skamlig plats på topplistan.

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ (av vissa kallat Brottsförnekande Rådet för sin vana att skylla alltför tråkiga siffror på ”ökad anmälningsbenägenhet”), uppger att inte mindre än 6.509 kvinnor i Sverige anmälde att de blivit våldtagna under förra året. Det betyder att i Sverige blir 17,8 flickor och kvinnor våldtagna varje dag. Ursäkta, jag måste skriva VARJE DAG! Nej, det får bli VARJE DAG!

Det är fler än 2007 (4.749), fler än 2008 (5. 446), fler än 2009 (5.937), och fler än 2010 (5.960). Det är framförallt fler än i Danmark (392) och i Norge (109).

Om det verkligen görs något från regering och polis för att avhjälpa den här epidemin av våldtäkter (och det kan diskuteras), så är det uppenbarligen inte rätt saker som görs. Eller kan förklaringen ligga i det där, du vet, som man inte får prata om? Är siffrorna ännu en av Ullenhags myter? Vad säger Jerzy Sarnecki?

På BRÅ skriver man bland annat så här på den sida på deras webbplats som handlar om sexualbrott:

”Så lite som 10–20 procent av alla sexualbrott polisanmäls.”

Om antalet anmälda våldtäkter är 6.509 och om bara 20 procent anmäls så är alltså den verkliga siffran fem gånger högre eller drygt 32.000. Det blir fler än 89 per dag…

Snaphanen
Intressant grafik på Affes statistikblogg
Mer grafik: ”Sexualbrott 1975 – 2011” hos Affe
Muslimsk ordbok: Sharmuta
BRÅ 1
BRÅ 2

Förlorat folkslag återupptäckt!

Det folkslag som en gång benämndes Svenskar och som av våra makthavare förklarats obefintliga har av allt att döma återuppstått. Eller kanske snarare återupptäckts. Nu blir det knutna nävar och smäll i dörrarna hos Reinfeldt i rikskansliet.

Det var tack vare integrationsminister Erik Ullenhags smått korkade (och möjligen vid det här laget djupt ångrade) utspel med sin ”krossa-myterna-om-invandringen-med-andra-myter-och-sagor”-sida på allians-regeringens webbplats som gjorde att jag hittade det förlorade folket. För det borde jag tacka mulla Ullenhag, men det tänker jag inte göra, för han skulle förmodligen ha offrat en arm för att kunna begrava den här sensationella upptäckten.

Det var i en tråd på Flashback där man diskuterade ”myt nr. 1” i Ullis’ serie på 13 som jag hittade beviset, närmare bestämt i inlägg #6. Här gör signaturen ”heladageniskogen” en längre utläggning om genetik och om hur man kan särskilja olika folkslag med hjälp av deras DNA. Läs den gärna. I texten tar författaren upp ett antal exempel, genom länkar till olika diagram över hur olika genetiska grupper förhåller sig till varandra. I ett av dessa diagram dolde sig det förlorade folkslaget – Svenskarna. Se symbolerna inom den röda ringen vid pilen. De blå symbolerna som liknar BMW-loggor visar utberedningen av den unika genetiska uppsättning som är svensk. De andra symbolerna visar olika andra folkslag och deras närhet eller avstånd till det svenska.

Tråden på Flashback
Diagrammet i original

Regeringen fortsätter att dribbla med sanningen om invandringen.

Erik Ullenhag är integrationsminister med ansvar även för att sockra det beska mångkulturpillret. Han har släppt en propagandasida på regeringens sajt där han påstår sig kunna avliva en del ”myter” om invandringskatastrofen. Att Ullenhag ens erkänner att det cirkulerar såpass underbyggda uppgifter om invandringen att de behöver bemötas, är väl ett tecken på begynnande desperation. Att Ullenhag i sitt nit dessutom ofta slirar betänkligt på sanningen gör inte saken bättre. 

På trettiotalet publicerade Alfred Rosenberg sin ”Der Mythos der 20. Jahrhunderts”. I går kom vad som skulle kunna kallas Sveriges svar på denna; ”21. Århundradets Myter” av Erik Ullenhag, för övrigt son till tidigare fp-riksdagsmannen Jörgen Ullenhag. Ullenhag är alltså född in i den den politiska eliten, men hans alster innehåller samma sorts svammel, samma sorts fria förhållande till sanningen, och samma förakt för läsarens intelligens som plebejen Alfred Rosenbergs. Ullenhags påståenden bemöts i vad som väl närmast kan beskrivas som en storm på nätet. Det är ju bara på nätet som obekväma åsikter är tillåtna och det är ju bara där regeringens lögner kan bemötas. Jag ska inte försöka gå igenom alla Ullenhags ”myter” i detalj, men jag ska i alla fall kommentera dem.

1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land. (Troligen sant, för Ullenhag & Co fifflar med siffrorna.)

Ullenhag & Co säger att påståendet är felaktigt. Man menar att andelen utlandsfödda inte kommer att vara större än 16,5 procent 2050. Det är möjligen sant, men vad regeringen inte berättar är att barn till utlandsfödda inte är med i beräkningen. I dag har 20 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund, antingen utlandsfödda eller med någon förälder som är född utanför Sverige. Omkring år 2050 är det inte alls otroligt att folkgruppen svenskar kommer att utgöra en minoritet i staten Sverige.

2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl. (Sant, bara 10 procent har flykting- eller skyddsskäl.)

Här kritiserar Ullenhag & Co påståendet att ”de flesta” invandrare inte är riktiga flyktingar. ”De flesta” är ett luddigt begrepp, men låt oss försöka bena upp siffrorna. Ullenhag & Co påstår att 9.978 asylsökande personer beviljades permanent uppehållstillstånd 2010. Man säger vidare att 91 procent av dessa antingen hade skyddsskäl eller flyktingskäl. Här måste man hålla isär ”asylsökande” och folk som kommit till Sverige av andra anledningar plus att man också måste hålla isär  ”flyktingskäl” och ”skyddsskäl”. Det är inte alls samma sak, vilket regeringen med sin formulering vill få oss att tro. Vid en snabb anblick kan man förledas att tycka att 91 procent äkta flyktingar ser ganska bra ut. Men det är bara tills man inser att siffran 91 procent utgår från de 9.978 i undergruppen asylsökande som dessutom ingick i en annan undergrupp; de som beviljades permanent uppehållstillstånd.

Totalt beviljades 2010 uppehållstillstånd (permanenta eller temporära) till 91.458 personer (källa MiG). De 9.080 personer som hade skyddsskäl eller flyktingskäl utgör alltså bara 10 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd. Om man bara räknar ”flyktingskäl”, så blir siffran med största sannolikhet ännu lägre. 90 procent saknade alltså endera skydds- eller flyktingskäl. Om man accepterar att uttrycket ”9 personer av tio” kan jämställas med uttrycket ”de flesta” så är den så kallade myten sann, och Ullenhag och regeringen ljuger.

3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land. (Ingen vet, men Ullenhag tar nog till i underkant.) 

Här försöker Ullenhag & Co få oss att tro att antalet muslimer i Sverige bara utgör en dryg procent av befolkningen. Den sista gången man i Sverige frågade efter religiös tillhörighet var i Folk- och Bostadsräkningen 1930. Då uppgav 15 personer att de var muslimer. Ullenhag & Co påstår att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110.000 medlemmar, vilket skulle utgöra drygt en procent av befolkningen. Eftersom ingen vågat fråga sedan 1930, så kan siffran på hur många muslimer som bor i Sverige inte vara annat än högst ungefärlig. Nämnden för statligt stöd till trossamfund uppger att det finns 110.000 medlemmar i islamiska församlingar, och det är sannolikt den siffran Ullenhag & Co använt. Det finns dock andra siffror. Enligt Islamic Center i Malmö skulle antalet muslimer på riksnivå 2008 vara cirka 450.000. Enligt Utbildningsradions webbsida om världsreligioner i Stockholm finns det i Sverige 250.000 muslimer. Enligt ett faktablad från Svenska Institutet i januari 2000 fanns det då (alltså redan för elva år sedan) 200.000 muslimer i Sverige. Quick Response uppgav i mars 2000 (också för elva år sedan) att antalet ”etniska muslimer” i Sverige skulle vara 300.000. Sveriges muslimska Råd (SMR) uppger 370.000, varav 130.000 personer är anslutna till något muslimskt samfund, varav 110.000 i SMR:s medlemsföreningar. Sveriges Muslimska Förbund uppgav 2006 antalet till 450.000. Det är fem år sedan. Erik Ullenhag skrev själv i en debattartikel i Dagens Nyheter den 13 januari 2011 att Sverige har 400.000 muslimer.

4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.
5: Skolorna får inte längre servera fläskkött. (Sant, flera skolor har anpassat sig, dock säkert utan att behöva få direkta order.)  

Det är säkert sant att det inte finns några officiella riktlinjer om förbud för nationalsången, skolavslutningar i kyrkor eller fläskkött. Det är dock också sant att många skolor på egen hand avstyr skolavslutningar i kyrkor, sjungande av nationalsång och tar bort fläsk från menyn. Om de gör detta av rädsla för att förnärma de minoriteter som ingår i skolans upptagningsområde eller om de verkligen tycker att så ska vara får vara osagt. Det är i alla fall uppenbart att skolorna och kommunerna inte får något stöd av regeringen för att hävda traditionerna. Tvärtom.

6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder. (På sätt och vis sant.) 

Det finns en växande antisemitism i Sverige, främst påeldad av den växande muslimska gruppen. Det förändrar inte det faktum att familjen Bonnier och familjen Hjörne tillsammans äger en stor del av dagspressen i Sveriges tio största städer, Sveriges största TV-kanal och en av Sveriges två stora kvällstidningar. Det här påståendet kan Ullenhag ha lagt till för att i alla fall implicit lägga skulden för den växande antisemitismen i Sverige på de man kallar högerkrafter. Associationen mellan ”judehat”, ”antisemitism” och ”höger” är inpräntad i folks medvetande sedan 30-talet. Att den verkliga antisemitismen idag kommer från muslimskt och från vänsterhåll har ännu inte sipprat ner i de breda folklagren.

7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner. (Sant. Läpparna säger en sak, verkligheten en annan.)

Att regeringen säger att man vill motverka hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter, betyder inte att det inte förekommer. Eller att domar i dessa ärenden kan vara generande milda.

8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet. (Sant, läs tidningen, och kolla sedan sanningen på Flashback eller Avpixlat.) 

Sverige har avancerat till andraplats  i världen i våldtäkter (värst i Europa). Det faktum att BRÅ sedan 2005 inte längre heller törs eller tillåts redovisa statistiken över brottsligheten nerbruten på medborgarskap eller etnicitet säger väl det mesta.

9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år. (Troligen sant, men ingen vågar räkna på den faktiska kostnaden.) 

Professor Jan Ekberg, den nationalekonom som forskat i ämnet sedan decennier kommer fram till en årlig nettokostnad på ca 40 miljarder kronor om året (eller 1,5-2 procent av BNP). Enligt Ekbergs forskning gick invandring med vinst på 70-talet, på 80-talet gick intäkterna och kostnaderna mer eller mindre jämt ut för att senare resultera i en årlig nettokostnad. Invandringen har tiotals miljarder i direkt budgeterade kostnader i den budget regeringen själva lagt. Dessutom tillkommer indirekta kostnader i form av socialbidrag, kostnader för kriminalitet, mm. Ovanpå detta kommer det faktum att betydligt färre invandrare är sysselsatta och på det sättet bidrar till de offentliga finanserna som sörjer för skola, vård, omsorg mm.

10: Invandringen leder till lönedumpning.
11: Invandrarna tar jobben från svenskar. (Jämför med grundläggande marknadsekonomi.) 

Regeringen säger det själv. ”På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen.” Och priset på arbetskraft, skulle jag vilja tillägga. En stor grupp som är villiga att arbeta billigare verkar naturligtvis som en lönepress. Ju fler man importerar desto större lönepress. Argumentet att invandring bidrar till ökad utrikeshandel genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer kan stämma i yttersta undantagsfall. Det är dock i det stora hela rent nonsens. Så många skickliga affärsmän kommer inte till Sverige och de som lyckas gör det sällan genom att exportera svenska produkter till utlandet, utan i regel genom att importera produkter som den invandrade gruppen i Sverige vill ha. Dessutom har vi redan runt 350.000 arbetslösa, så något ytterligare tillskott är inte behövligt.

12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist. (Fråga folk om de fått sina dörrar nerklottrade, fönster krossade, bilar vandaliserade eller blivit utsatta för försök till mordbrand.)

Ullenhag & Co skriver: ”Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.” Vad är berättigat med skadegörelse eller mordförsök? Och vem bestämmer vad som är ”rasistiska och främlingsfientliga myter” och vad som är obehagliga önskade fakta?

13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof. (Som man frågar får man svar.) 

Frågeställningar av typen ”Bör vi ta emot färre flyktingar?” kan lätt få respondenterna att tro att det verkligen handlar om stackars utsatta människor som behöver vår hjälp. Om frågan var ”Tycker du att vi ska ta emot fler unga muslimska män som inte kommer att kunna försörja sig själva på åtminstone sju år, kanske aldrig?” skulle du nog få ett annat svar.

Regeringens webbsida

Andra röster:
Mats Dagerlind på Avpixlat
Bloggo
Sakine Madon på Newsmill
Andreas Johansson Heinö
Svenssons funderingar
Sweden Confidential
Blogghelvetet
Varjager
Diskussionstråd 1 på Flashback
Diskussionstråd 2 på Flashback
Hesperus
Kenneth Nyman
Nyhetsmixern
Dagens Nyheter
SD KU-anmäler Ullenhag