Red.

Kuppen mot grundlagen.

In demokrati, diskriminering, EU, Fredrik Reinfeldt, journalister, mänskliga rättigheter, mångkultur, Sverigedemokraterna, valet 2010, valet 2014, yttrandefrihet on 25 april, 2014 at 10:40

Den 24 november 2010 antog den nyvalda svenska Riksdagen en rad ändringar i våra grundlagar. Bland annat skrevs det in att Sverige ska vara ett mångkulturellt samhälle och medlem i EU. Detta kan alltså inte ändras utan två riksdagsbeslut med allmänna val emellan. Endast Sverigedemokraternas representanter röstade emot beslutet.

Ändringarna av grundlagen 2010 skedde i princip utan debatt, vilket borde vara förvånande med tanke på beslutens stora betydelse för svenska folkets framtid. En stor del av förklaringen till tystnaden var naturligtvis att samtliga sju riksdagspartier var överens i frågan och inte hade någon anledning att ta upp saken till diskussion. En annan starkt bidragande orsak var det närmast totala ointresset från media. Det var i stort sett bara alternativmedia som skrev om saken och deras insats räckte inte för att väcka svenska folkets intresse för vad som var på väg att hända. Bristen på bevakning och granskning av 2010 års förändringar i grundlagen var enligt bloggens mening förmodligen de etablerade mediernas hittills största svek mot svenska folket.

Första beslut togs den 2 juni 2010.
Val hölls 23 september 2010.
Andra beslut togs den 24 november 2010.
Den nya grundlagen trädde i kraft den 1 januari 2011.

Det gick fort, och det kan nästan liknas vid en en kupp. Det var inte snyggt, men det sköttes formellt enligt reglerna.

Regeringens webbsida: http://www.regeringen.se/sb/d/…
Prop. 2009/10:80 (423 sidor): http://www.regeringen.se/conte…

Här nedan följer några utdrag ur den nya grundlag som skapades genom att ändringarna (SFS 2010:1408) infördes i Regeringsformen från 1974. Lite sent kanske, men det stundar snart ett nytt val och man vet aldrig vad makten har för planer denna gång. Om sju-klövern kan enas så kan mycket oönskat hända även mellan juni och november 2014. (Fetstil och färgmarkerad text är mina redigeringar.)

1 kap
10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408).

Kommentar: Sveriges medlemskap i EU kan alltså efter den 1 januari 2011 inte ändras med mindre än att Riksdagen tar beslut om utträde vid två tillfällen med allmänna val emellan.

2 kap
12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408).

Kommentar: Det är alltså enligt grundlagen fullt tillåtet att missgynna någon som inte tillhör en minoritet. Det betyder att man fullt lagligt kan diskriminera svenskar i förhållande till utlänningar, vita i förhållande till färgade och heterosexuella i förhållande till homosexuella. Det är naturligtvis avsiktligt formulerat på detta vis. Det rätta hade varit att stryka texten om ”minoritet” och istället ge paragrafen följande lydelse: ”Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.”

13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408).

Kommentar: Det är alltså enligt grundlagen tillåtet att missgynna någon på grund av att man har ”fel” kön. Detta har använts som ett vapen mot arbetsplatser där män råkar vara i flertal. Om könsfördelningen anses ojämn kan man alltså frångå principen om att den mest komptetente sökande ska få t ex ett utlyst arbete.

20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),
2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
3. rörelsefriheten (8 §), och
4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

Kommentar: Om lagen initialt skrivs så att den bara ska gälla i två år (se 22 § nedan) behövs det bara ett beslut som stöds av fem sjättedelar av ledamöterna i Riksdagen för att vi ska beläggas med munkavle, drabbas av mediecensur, förbjudas hålla politiska eller fackliga möten eller demonstrationer eller bilda demokratiska föreningar. Ett liknande beslut kan ge polis och militär rätt visitera oss utan synbara skäl, söka igenom våra hus, öppna vår post, avlyssna våra telefoner och kartlägga vilka vi träffar. Vi kan också drabbas av utegångsförbud och dömas i hemliga domstolar. Fem sjättedelar av Rikdagen är 291 av de 349 ledamöterna. Sjuklövern har i nuvarande Riksdag 329 ledamöter och kan alltså trycka igenom krislagar utan parlamentariska problem.

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408). 

Kommentar: ”Godtagbara i ett demokratiskt samhälle” känns som en gummiformulering. Vad som är ”godtagbart” är ju inte någon evig sanning utan avgörs varje gång av den konsensus eller ”värdegrund” som för tillfället råder. Idag tycks till exempel statistiska fakta inom området migration och integration vara, om inte icke ”godtagbara”, så i alla fall på gränsen. Vad som anses ”godtagbart” i ett hårdare politiskt och ekonomiskt klimat är vars och ens gissning.

22 § Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.

Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör

1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408).

23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfrihetenLag (2010:1408).
Kommentar: Din rätt att yttra dig om t ex politik kan alltså begränsas om du fått tag på graverande uppgifter som till exempel kan skada Fredrik Reinfeldts anseende. Eller om du skriver några fakta om islam på nätet som gör i Sverige boende muslimer så upprörda att de stör allmän ordning och säkerhet. Dessutom kan man enligt tredje stycket helt lagligt förbjuda internetbaserade fria nyhetsförmedlare oavsett vad de skriver om utan att det anses som ett ingrepp i yttrandefriheten.
3 kap
4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.
Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.
Kommentar: Här finns inga begränsningar för folk som har dubbla eller trippla medborgarskap. Jag tycker personligen att man av riksdagsledamöter borde kunna kräva odelad lojalitet och att de enbart innehar svenskt medborgarskap.
4 kap
12 § Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.
Kommentar: Rikdagsledamöter har i princip evig immunitet för vad de säger och gör under sin tid i Rikdagen. Om inte fem sjättedelar av ledamöterna enas om att hänga ut någon, vill säga. Men det lär nog inte inträffa i brådrasket. Däremot tycks det vara så att en sådan person utan Riksdagens 5/6-medgivande faktiskt kan hindras från att fly till sitt hemland. ”Resa inom riket” är ju inte detsamma som att resa hem till exempelvis Irak.
Dessa förändringar infördes alltså utan nämnvärd uppmärksamhet hösten 2010. Jag kan inte tycka annat än att i princip alla ändringar innebär en i alla fall potentiell inskränkning av svenska folkets yttrandefrihet och allmänna medborgerliga rättigheter. Att lagen dessutom gör det helt lagligt att diskriminera svenskar i förhållande till andra etniciteter är ett lågvattenmärke i svensk lagstiftning.
 
Annonser
%d bloggare gillar detta: